Bordshockey i biskopsgården – tuff match inför hockeyligans premiär

I försnacket inför matchen kom det fram att biskop Fredrik har många års erfarenhet av grenen.

– Jag spelar varje år på nyårsnatten och har gjort så i 20 års tid. Vi är några vänner som brukar träffas och en av traditionerna vi har är att spela bordshockey. Jag brukar faktiskt vinna, så jag har ganska gott självförtroende inför det här, säger han.

Fotboll är annars sporten nummer ett för biskop Fredrik. Genom barnen har han också engagerat sig i handboll och själv har han spelat mycket bordtennis, squash och badminton. En symbol för det stora sportintresset har till och med fått ta plats i hans personliga biskopsvapen.

– En av symbolerna är en örn och i sina klor håller örnen en boll. Det är en liten humoristisk blinkning i ett seriöst uppdrag och ett sätt för mig att lyfta fram lekens, glädjens och sportens betydelse – sådant som behövs för att livet ska få färg, berättar Fredrik Modéus.

För Anders Byström, kyrkoherde i Döderhults församling, kommer ishockey i första rummet när det gäller sport. Han följer både IK Oskarshamn och Luleå hockey med stort intresse och går gärna på IK:s hemmamatcher.

– Som norrbottning är jag uppvuxen med ishockey och i Oskarshamn är ishockey alltid ett samtalsämne som kommer upp, även i kyrkan.

– Mina medarbetare i Döderhult ställde in ett hockeyspel till mig på kontoret för att jag skulle öva, de vill så gärna att jag ska vinna. Men jag har inte övat en enda gång. Och jag vet att biskopen besitter både spelsinne och tävlingsinstinkt, så vi får se hur det går, säger han.

När det väl blivit dags för nedsläpp var de båda kombattanterna taggade till tänderna. Anders Byström spelade som Finland och drog snabbt en parallell till IK Oskarshamns finska stjärnor.

– Här kommer Piispanen och passar till Strömberg, kommenterar han med inlevelse.

Biskopens färdigheter visade sig dock vara numret större och han gjorde processen kort med sin kontraktsprost. Vid ställningen 3–0 blåstes matchen av och det kunde konstateras att Växjö hade avgått med segern mot Oskarshamn denna gång.

– Det var en god kamp med en kontraktsprost som kanske skulle öva lite på det här. Anders är mycket bättre på att vara kyrkoherde och kontraktsprost än på att spela bordshockey och det är jag väldigt glad för, säger biskop Fredrik.

Anders Byström kämpade så att svetten rann men hans ihärdiga försvar räckte inte mot biskopens skarpa offensiv.

– Jag gjorde verkligen vad jag kunde, för det är ju en del prestige inblandat. Vi har prostmöte i morgon och då lär jag få äta upp det här, säger Anders Byström.

– Åh nej, jag ska vara helt barmhärtig, säger biskop Fredrik med ett leende.

Text: Jonas Axelsson