Brodera bort din ångest

På ytan kan det verka dött. Hela syföreningssverige påverkas när råden om social distansering gör de fysiska träffarna omöjliga. Men precis som inom många andra sfärer har pandemin fött en sjudande aktivitet i nya forum och former. Sedan utbrottet är internet scenen för textil gemenskap och innovation. Och solidariteten – de kyrkliga syföreningarnas paradgren – har sin plats även där.

”Ren omtanke – och terapi!” är namnet på ett projekt initierat av Svenska kyrkan i Västerås och som vänder sig till alla som känner sig sysslolösa och vill göra en samhällsinsats. Den som hör av sig får mönster, garn och virknål hemskickade. Resultatet blir en miljövänlig disktrasa som säljs till förmån för Act Svenska kyrkans arbete för att lindra effekterna av coronaviruset i utsatta områden runt om i världen.

Lunds domkyrkoförsamling hör till dem som hakat på. Responsen via Facebook har varit både stor och långväga, säger diakonen Sandra Lindqvist och berättar för Kyrkans Tidning att hon skickat material till personer ibland annat Mockfjärd, Stockholm och Borås.

Många som deltar är äldre.

– Om man tillhör en riskgrupp är det helande att få bidra och känna att man är en del av något. Det sticker hål på karantänens bortglömdhetsbubbla.

Även Läkarmissionen tipsar om coronahandarbete i form av värmande bebismössor som kommer skickas till nyfödda barn i Kongo. På hemsidan finns mönster i två storlekar.

I många fall är det just kombinationen av andras och egna behov som lockar till aktivitet. Men ofta räcker det sistnämnda som drivkraft. Av kreativiteten att döma är det terapeutiska behovet i coronatider enormt.

Många jobbar med traditionella mönster och modeller - för att handarbetandet i sig är terapi nog. Andra är mer kommenterande. ”You say social distancing, I say distant socializing”, är bara en av de broderade replikerna. På subversivecrosstich.com har signaturen Julie lagt upp sin broderade almanacka som anger hur många dagar karantänen hittills varat. På samma hemsida kan den som vill gratis ladda ner korsstygnsbonaden ”Stay the fuck home”.

En egen genre är humoristiska tolkningar av munskydd och ansiktsmasker. Isländska Ýrúrarí virkar munskydd med utstickande tungor. Nyligen bjöd brittiska konst- och modearrangören Port Townsend wearable art in till tävlingen ”Bästa ansiktsmask”. Och i Europas storstäder pryds bronsstatyer med hemsydda munskydd.

En viktig drivkraft bakom coronahandarbetet är att få känna gemenskap. Många projekt går ut på att de medverkande broderar, virkar eller stickar rutor i ett på förhand angivet mått och som sedan sammanfogas till en helhet.

Genom studieförbundet Vuxenskolans regi kan man vara med och bidra till ”Sörmlands största coronafilt”. I Umeåtrakten tillverkas lappar till ett täcke som ska hängas på Västerbottens museum. Och i Ljusdal samlar man in dukar som ska bli tak över en av stadens gator – en sommarinstallation över ”hur vi hjälps åt i tråkiga tider”.

I Newcastle finns exempel på projekt med mörkare klangbotten. Via ”Sewing Through the Pandemic initiativ” får traumatiserade kvinnor ett broderikit för att kunna sy hemma. I påsen finns garn i sju kulörer där varje färg representerar en känsla. Tanken är att kvinnorna varje dag syr några stygn som berättar hur de mår.

Här hemma har konstnären och illustratören Lotta Sjöberg blivit något av en frontfigur för den broderade själavården. Under många år har hon bearbetat samtiden via nålen – motiven har handlat om allt från psykisk ohälsa till klimatkrisen.

Nu är coronaviruset det givna ämnet.

– Pandemin påverkar mig starkt, den kittlar mina katastroftankar. På ett sätt är det ganska skönt att det är en konkret grej som går att ringa in, jämfört med klimatkrisen som är så enormt stor och som man inte riktigt vet hur den kommer slå till.

Genom handarbetet kanaliserar hon känslorna. Hon radar upp fördelarna:

– Att brodera är meditativt. Det gör att man koncentrerar sig kring något annat än smittan. Det tränar finmotoriken vilket är bra för hjärnan, man får härliga endorfinkickar. Jag ser det som ett slags medicinering.

Handarbete kräver och föder lugn, förklarar Lotta Sjöberg. Att brodera går långsamt. Hon syr gärna på kvällarna innan hon går och lägger sig, då infinner sig stillheten av sig själv.

Motiven kretsar kring viruset. Just nu broderar hon modeller av covid-19. På ett vitt tygstycke växer de fram, de mångfärgade mikroskopbilderna vi känner igen från tv och tidningar.

– Jag gör något vackert av det som är farligt och läskigt. Det är ett sätt att bli vän med verkligheten.

Ibland kan hon fråga sig själv om det är okej. Får man göra vackra avbildningar av något som stjälper världsekonomin och dödar människor? Hon har kommit fram till att svaret är ja.

– Det är så konst gör, den närmar sig ämnen genom nya ingångar.

Andra projekt gör hon med humor, för att ta udden av det hemska. Som jättehalsbandet där pärlorna består av virkade varianter av olika typer av antidepressiva tabletter.

– Mitt behov av att brodera är konstant. Jag syr jämt. När den här sortens händelser inträffar slås jag extra mycket av hur stora de terapeutiska vinsterna är. Mina broderier är kommentarer. Till skillnad från de kommentarer jag tecknar, tar de här lång tid. Det finns en fördröjning och omsorg i handarbetandet som lägger till något.

Hon gläds också över att vara del av en större rörelse. Den samhällsengagerade handarbetsaktivismen har mångåriga rötter. Parallellt med den politiska drivkraften lyfter den fram den psykologiska effekten, både för utövaren och betraktaren.

– Det aktivistiska hantverkandet handlar om att sprida någon sorts tålamod och värme ut i världen. Att lyfta fram det som varit gömt och glömt och förmänskliga döda material som staket och stolpar.

Nätet har från början varit en viktig komponent. Nu i coronatider, då människor inte kan träffas, har det blivit centralt. Det räcker med att göra en enda grej och lägga ut, berätta Lotta Sjöberg. Bilden sprider ut sig i obegränsat antal delningar.

– Det är otroligt inspirerande att se hur många fyndiga broderier och andra hantverk som görs nu, världen över.

I isoleringens långtråkighet väcks suget även hos den ovane. Nya grupper kommer till. Folk hör av sig till Lotta Sjöberg och undrar hur man gör för att komma igång, ofta har de sett något broderi på nätet och vill testa själva.

– Handarbete är det ultimata trotset mot en hetsig samtid där allt ska mångproduceras och vara lönsamt. Broderier går ofta inte att sälja ens, man kan inte få betalt för de timmarna. Jag tror att väldigt mycket av lockelsen har med det att göra.