När Västerås stifts moderna historia ska skrivas är Len Howard ett centralt namn. Med sitt livslånga engagemang för unga människor har han betytt mycket, såväl för individer som för kyrkan i stort. Franciskan, internationalist, rollspelare, ungdomsledare.
Len föddes i Bedford, England. Han har beskrivit sig själv som ”en värsting, en illbatting i skolan”. Elva år gammal sändes han till franciskanerordens internatskola i Dorset, en flytt som blev avgörande för hans liv.
I mitten av 1960-talet kom han till stiftsgården i Rättvik för att som franciskanerbroder sommartid jobba som ungdomsledare. 1967 ställdes han inför valet att avge livslånga ordenslöften eller att kliva av. Han lämnade ordenslivet och stannade i Sverige.
Här träffade han sin blivande hustru Gunhild och tillsammans gav de sig in på ett livslångt projekt för unga människors rätt till ett gott liv. Det finns tusentals personer som kan berätta att mötet som ung med Len på ett avgörande sätt förändrat deras liv. Efter några år i Härjedalen och Dalarna blev Finnåkers kursgård i södra Västmanland hans fasta punkt i livet.
Len var en internationalist. Som anglikan och franciskan öppnade han dörrarna för ett litet svenskt landsortsstift ut mot en stor värld. Han var också drivande i skapandet av en djup vänstiftsrelation mellan Västerås stift och det anglikanska Lebombostiftet i Moçambique.
Utbytet med Moçambique började som ett biståndsprojekt med ett enkelriktat givande. Men Len Howard ville något mer, knöt kontakter med den lokala anglikanska kyrkan och i dag är vänstiftsrelationen ett jämbördigt utbyte mellan två stift i en världsvid kyrka. En relation som vilar på unga människors gemenskap över alla gränser.
När rollspelsrörelsen växte fram i slutet av 1980-talet var debatten het. Konservativa kristna såg rollspelen som ondskans redskap. Len Howard såg något helt annat, här finns 50 000 ungdomar som spelar rollspel. Då ska också kyrkan vara där och bejaka en kreativ verksamhet.
Han anmäldes till biskopen för att ha ”gått över till den mörka sidan”. Men biskop Claes-Bertil Ytterberg kallade honom till sig och konstaterade med ett leende att Lens rollspelsengagemang var både viktigt och positivt. Med stiftet i ryggen jobbade Len vidare och i dag är Finnåkers kursgård ett centrum för rollspelsrörelsen.
Men framför allt såg han det goda i varje individ han mötte. Varje människa är skapad av Gud och med ett oändligt värde. Människor växte i möten med Len Howard. Begravningen i kapellet på Finnåker hade han själv planerat. En påskdagsgudstjänst där hans ”message from Len” var tydligt: ”Ingen ska vara ledsen. Det är fest. Jag har kommit hem!”
Pelle Söderbäck
präst, Västerås stift
