Tänk säkerhet i allt du gör – varje dag

När kyrkvaktmästare Leif Sköld i Ljusdal var ny på sitt jobb för ganska exakt 30 år sedan, läste kyrkoherden upp en arbetsbeskrivning ur ett mycket gammalt protokoll.

– Jag är ju kulturhistoriskt intresserad och tyckte det var väldigt intressant att få höra. Kyrkvaktmästaren skulle plikta med sitt liv om han inte såg till att kyrkklockans kläpp satt ordentligt fast. Då är det väl bäst att jag går upp och tittar då, tänkte jag.

Det som Leif Sköld fick se däruppe i klocktornet kom att forma hans inställning till resten av sitt yrkesliv, med noggrannhet och förebyggande.

– Kyrkklockan är enormt stor och bara kläppen väger upp emot 200 kilo. Den ska sitta i två kraftiga bultar, men jag fick se att en bult var helt borta och den andra var nedsliten till häften. Kläppen satt fast i en fjärdedel. Du kan förstå att jag blev skärrad. Tänk dig om den rasat ner.

Numera ligger bulten i en låda på hans kontor – som ständig påminnelse om vad som kan hända om man inte följer säkerhetsrutiner eller har ständig omsorg om detaljerna i jobbet. Då fanns inga rutiner för hur kyrkkläppen skulle ses över, men nu har församlingen serviceavtal med Bergholtz klockgjuteri i Sigtuna.

– En sån sak hade jag ju aldrig kommit på om jag inte lyssnat på den där gamla arbetsbeskrivningen. Det är så lätt att man missar små detaljer som kan få allvarliga konsekvenser, säger Leif Sköld och påminner om högmässan i Heliga trefaldighets kyrka i Gävle 2007. Då lossnade kläppen till en av kyrkklockorna och föll till marken. Skadorna begränsades dock till ett antal förstörda cyklar.

Leif Sköld lyfter fram rutiner och checklistor som centrala i säkerhetsarbetet.

– Det är stor hjälp att ha nedskrivna rutiner och checklistor som man kan bocka av. Men viktigt är att alla ser sig som en del i arbetet och ständigt är uppmärksamma i sin vardag.

Alla ska vara med på tåget, alla ska tänka ett steg till och ta emot tips och råd varhelst de ges, säger Leif Sköld.

– Titta hur andra gör, det brukar vara en bra uppmaning. En gång när jag besökte Delsbo kyrka fick jag se en smart anordning i en låda där deras mässhake låg. De hade lagt en lös skiva i lådan som gjorde hanteringen av det känsliga tyget mycket enklare och säkrare. Den idén tog jag direkt.

Åskledare är en annan sak som ligger Leif Sköld varmt om hjärtat.

– Nyligen slog åskan ned i närheten av kyrkan och även om vi hade åskledare blev fem av sex dimrar i kyrkan förstörda, bara det innebär 50 000 kronor plus moms. Tänk om vi inte hade haft åskledare, vilka hade konsekvenserna blivit då?

Elisabeth Svalin Gunnarsson har skrivit boken För säkra byggnader (Verbum 2020). För drygt tio år sedan kom den första versionen av boken ut.

– Det har hänt en del del sedan dess, kyrkan har förändrats vad gället hur man arbetar och är organiserade. I dag är församlingar och pastorat större och det är både bra och dåligt för säkerhetsarbetet. En fördel kan vara att en person arbetar extra mycket med frågorna, kanske fastighetschefen, men samtidigt flyttas ansvaret längre bort från medarbetare.

När ansvaret förskjuts försvinner också ett engagemang, påtalar Elisabeth Svalin Gunnarsson.

– Församlingen måste tänka till gemensamt och alla medarbetares iakttagelser är lika viktiga. Man lägger alltid märke till olika saker i sin vardag. Om man arbetar in en allmän känsla för säkerhetsfrågor hos samtliga medarbetare och tittar realistiskt på riskerna runt byggnaderna, har man kommit långt.

Det är i de små upptäckterna grunden läggs för det gedigna säkerhetsarbetet, säger hon. Att alla känner ansvar är grunden för att alla delar i verksamheten täcks. Bara att gå förbi en kyrka och känna brandlukt, innebär att man måste ställa sig en fråga: Var-
ifrån kommer röken?

– Ett annat exempel jag tänker på är branden som började i värmesystemet under kyrkbänkarna och som förhindrades att spridas tack vare de antibrandbehandlade sittdynorna. Det var ju någon som hade tänkt, vilket räddade kyrkan från att brinna ner.

Jörgen Martinson är domkyrkoorganist i Karlstad. Han har i flera år funderat på hur en församling kan förebygga att tillbud händer utifrån sitt perspektiv, kyrkomusikerns.

– Det är viktigt att identifiera riskfaktorer inom sitt område. Så fort ström är inblandat måste man vara vaksam. Det är viktigt att veta att orgelns registratursystem uppfyller aktuella elsäkerhetskrav. Här kan orgelbyggare och annan elkunnig person vara till hjälp.

Ett kyrkorum är alltid fullt av damm och partiklar och rengöringsrutiner är viktiga förklarar Jörgen Martinson. Även rutiner för att smörja fläktarna är ett måste. Är man osäker, ska man inte tveka att ta kontakt med någon sakkunnig, exempelvis orgelbyggare.

– En kyrkomusiker lär känna sitt instrument som har en egen personlighet och vet hur det ska hanteras, men ofta är vaktmästarna duktiga också. Som enskild kyrkomusiker måste man inte kunna allt sånt här själv, frågorna går även in under fastighetsansvaret som till exempel fastighetschefen i ett pastorat har.

Anders Höglund, Luleå stift, planerar en fortbildning i säkerhet för servicepersonal i höst.

– Kyrkan är inte sämre än någon annan på säkerhetsarbete men vi behöver få in det hela i ryggmärgsbeteenden. Vi ska ha ordning på våra rutiner och alltid jobba med att åtgärda brister. Att minska riskerna och mildra konsekvenserna när olyckan varit framme ska ständigt vara aktuellt.