Lokalförsörjningsplanen som ecklesiologi: ”Vi ska vara en smartare kyrka”

Birgitta Ed, konsult, och Johan Fournér Winghamre, administrativ chef i Eskilstuna pastorat, träffas på kafé en gång i veckan och försöker tänka nytt och kreativt, Foto: Marcus Gustafsson

Teologerna Johan Fournér Winghamre och Birgitta Ed är båda på väg mot prästvigning. Men längs vägen med studier och jobb, har lokalförsörjningsplanen för Eskilstuna pastorat blivit en ecklesiologisk uppgift. Hur ska pastoratet vara kyrka i framtiden?

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Birgitta Ed, konsult, och Johan Fournér Winghamre, administrativ chef i Eskilstuna pastorat, träffas på kafé en gång i veckan och försöker tänka nytt och kreativt, Foto: Marcus Gustafsson

– Det handlar om det innersta av Svenska kyrkans tro och liv. Hur ska vi vara kyrka, hur vill vi vara? Hur ska vi få ihop excelfiler, kronor och ören med det ecklesiologiska, i det att vara kyrka? Alltså det som sitter i väggarna, men i vilka väggar?

– Tillsammans ska vi forma något som pekar mot hur vi vill vara som kyrka om 30 år. Det här är existentiellt väldigt spännande.

Johan Fournér Winghamre lyssnar på Birgitta Eds entusiasm. Han är chef för bokning, lokalvård, diarium, it och telefoni på Eskilstuna pastorat, och när han påbörjade projektet lokalförsörjningsplan kom han att tänka på sin goda vän Birgitta Ed hemma i Strängnäs.

Liksom Johan Fournér Winghamre studerar Birgitta Ed teologi med målet att bli präst, och hon har tidigare arbetat som pr-konsult, projektledare och moderator.

Med sin bakgrund och sitt fokus skulle hon vara en god lots fram till nyåret då planen ska ligga klar, ansåg Johan Fournér Winghamre.

Trots en viss lingvistisk brottning med grekiskan på Enskilda högskolan Stockholm, tvekade Birgitta Ed bara en kort stund. Uppdraget var alltför lockande.

– Med hennes hjälp kan hela pastoratet, kyrkoråd, församlingsråd, personal, ledningsgrupp och kyrkofullmäktige, ge och ta i en process där verksamhet och utveckling är central – i arbetet för att göra rätt saker utifrån det grundläggande uppdraget, förklarar Johan Fournér Winghamre.

För visst kan det finnas spänningar i ett pastorat som i ett par omgångar slagits samman och sedan splittrats i ingående församlingar. I dag består pastoratet av församlingarna Tunafors, S:t Ansgars, S:t Johannes och Västra Rekarne.

– Birgitta är inte känd i pastoratet och har heller ingen förkunskap om de olika församlingarna. På så sätt har alla samma utgångsläge när de talar med henne. Jag tänkte mig att samtalen skulle bli på en annan nivå, öppnare och friare. Och utifrån kommentarerna som jag hittills har fått tycks det stämma. Birgitta Ed är neutral, vid sidan om hennes andra egenskaper som lyssnande och reflekterande.

En gång i veckan träffas Johan Fournér Winghamre och Birgitta Ed för uppdatering på ett kafé hemma i Strängnäs, tre mil från Eskilstuna. För mycket av arbetet sker just nu digitalt och att regelbundet träffas fysiskt i liten grupp är frigörande för kreativiteten.

Lokalförsörjningsplanen är en av kyrkans stora utmaningar, det är både Birgitta Ed och Johan Winghamre eniga om.. Foto: Marcus Gustafsson

Lokalförsörjningsplanen är en av kyrkans stora utmaningar, det är både Birgitta Ed och Johan Winghamre eniga om. Å ena sidan kan arbetet vara både sårigt och jobbigt, å andra sidan spännande och roligt. Särskilt om det grundläggande redan finns samlat i församlingsinstruktionen, som det gör i Eskilstuna pastorat.

Avstampet sker från fyra olika utgångspunkter: Från excelfilerna, som visar fakta i form av kvadratmeter, nyttjandegrad, kronor och ören, från frågan: Vad vill vill lämna till våra barnbarn?, från biskop Johan Dalmans bok Högt i tak i heliga rum samt från dokument som pastoratet redan jobbat fram, exempelvis församlingsinstruktion, teologiska grunddokument och diakonal grundsyn.

Processen går via medarbetarna och de förtroendevalda. Målen sattes hösten 2020 när kyrkofullmäktige formulerade dem.

Med hjälp av samtal, reflektioner och seminarier fogas fragment till fragment. Tillsammans i en frimodig teologi skapas något tillsammans, förklarar Birgitta Ed.

De fyra herdarna från församlingarna är med i en arbetsgrupp och de har valt var sin medarbetare att ingå i samma grupp. En bred kompetens klev in, när de fyra visade sig vara kyrkomusiker, diakon, vaktmästare och präst.

I en digital kickoff på Zoom samlades arbetsgruppen och förtroendevalda som tillsammans gick i genom fullmäktiges mål.

– Kyrkoherden fick också prata, men ganska långt in i diskussionen. Om han pratar först, blir det lätt normerande utifrån hans roll, säger Johan Fournér Winghamre.

I oktober kommer kyrkorådet att ta ställning till materialet som tagits fram. Lite sent, har någon ledamot invänt, men i stort är de nöjda med processen. Och församlingsråden är glada att de varit involverade. Utmaningen ligger i att lägga planen på pastoratsnivå när förutsättningarna ser olika ut för de fyra församlingarna. Målen har diskuterats församlingsvis i workshoppar. Där lyfts de olika utgångspunkterna och perspektiven. Birgitta Ed ser framför sig en tid av skrivande, att foga samman en mängd pusselbitar.

Det kommer inte att bli någon lång text som kyrkorådet ska ta ställning till, tror Birgitta Ed.

– Vårt uppdrag är att sammanfatta och göra lokalförsörjningsplanen till ett verktyg att jobba vidare med i församlingarna. Då får det inte bli för komplicerat och omfattande. Men först handlar det om att fortsätta lyssna, lyssna, lyssna och skriva.

– Det är svårt att redan nu veta om några byggnader kommer att sättas på säljlistan, det är inte målet. Det handlar snarare om att vi ska vara en smartare kyrka, säger hon.

Johan Fournér Winghamre fyller i:

– Någon fyndig person sa att ekonomin äter teologin till frukost, men vi kan aldrig bortse från att kyrkan måste få komma i första hand. Det är nyttigt för oss att våga säga: ”Nu provtänker jag. Skulle vi kunna göra så här?”

– Det kan inte vara rimligt att vi ska ägna oss åt den enorma mängd powerpointar som kyrkokansliet tryckt ut som informationsmaterial inför arbetet med lokalförsörjningsplanerna. Vi måste hitta en modell som fungerar för oss.

Fakta: Lokalförsörjningsplan

Kyrkomötet beslutade 2016 att alla församlingar och pastorat ska göra en lokalförsöjningplan som ska vara klar den 1 januari 2022.

Syftet är att frigöra resurser för att utveckla arbetet med den grundläggande uppgiften och samtidigt minska fastighetskostnaderna. Hur utnyttjas lokalerna och vad behövs till verksamheten?

Fakta: Inspiration och tips

1 Med Kristus i centrum – det handlar inte främst om hus utan hur vi vill vara kyrka.

2 Börja i framtiden – vad vill vi lämna över till kommande generation?

3 Hitta gemensam inspiration – böcker, föreläsningar eller studiebesök.

4 Lyssna på varandra – ett gott samtalsklimat kan flytta berg.

5 Allt måste inte ske nu – det är tidslinjen och processen som är viktigast.