Vilken soppa är klimatsmartast?

Detta innehåller de 6 sopporna - varav en döljer allt i en konservburk. Foto: Lars Rindeskog

Soppa passar både under fastan och vid kyrklunchen. Men vilken soppa är egentligen klimatsmartast? 

Vi har bett en forskare i hållbar mat att utvärdera sex vanliga varianter.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

9 kr per månad i tre månader

Få tillgång till alla på sajten (ord pris 125 kr/mån) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Detta innehåller de 6 sopporna - varav en döljer allt i en konservburk. Foto: Lars Rindeskog

Vi valde ut sex vanliga soppor och bad forskaren Elin Röös analysera dem. Hon forskar om hållbar mat och kosthållning på Sveriges lantbruksuniversitet, och har bland annat bistått världsnaturfonden WWF i att ta fram Köttguiden och One Planet Plate, båda verktyg som hjälper konsumenter att göra bättre miljöval av mat.

Enligt Naturvårdsverket står maten för näst mest klimatpåverkande utsläpp i ett hushåll, 19 procent, efter transportens 21 procent. Det vanligaste utsläppet är koldioxid, som bidrar till den globala uppvärmningen som beräknas få förödande konsekvenser om den inte stävjas. I jordbruket uppstår även metan och lustgas som är kraftiga växthusgaser.

Men det är inte lätt att navigera i dagens komplexa globala matindustri. Många faktorer bidrar till ett livsmedels klimatpåverkan, så som transport, markanvändning, bekämpningsmedel.

Är det bättre att äta närproducerat svenskt kött som råkar vara oekologiskt, än att äta importerade ekologiska baljväxter från andra sidan jorden?

– Inget är entydigt bättre, eftersom det är så många aspekter att väga in. Det är lägre utsläpp av växthusgaser att äta baljväxter trots att de är importerade och därmed orsakar utsläpp i transporten. Är baljväxterna dessutom ekologiska så innebär det mindre användning av bekämpningsmedel i de regionerna där de produceras. Men om vi skulle övergå helt till importerad mat så bidrar det till ökad markanvändning på annat håll, vilket kan innebära avverkning av skog. Skog binder mycket koldioxid, så där den avverkas blir koldioxidutsläppen större, säger Elin Röös.

Betande kor och får bidrar med den nyttan, men inte gris och kyckling som inte heller kan omvandla gräs till protein.

– Vi bör producera mycket mat i Sverige, och det bästa vore om vi kunde odla mer vegetabilier så att vi kunde äta inhemska baljväxter. En viss del av den svenska köttproduktionen behövs för att underhålla naturbetesmarker och bevara biologisk mångfald. Betande kor och får bidrar med den nyttan, men inte gris och kyckling som inte heller kan omvandla gräs till protein. Gris och kyckling äter samma som vi, de äter också importerade baljväxter!

Hur mycket ansvar tycker du att man kan lägga på enskilda individer?

– Ofta sätts det för stor tilltro till att individen ska göra upplysta val. Det kommer inte att ske, för det här är svåra saker. Uppdelningen mellan individ, industri, handel och politiker är olycklig, för den gör att vi skjuter ifrån oss ansvaret på andra. De större strukturerna behöver förändras men de består ju av individer. Man får agera så mycket man kan i sina olika roller: privat, i yrkeslivet och som medborgare.

Fakta: Varför är betande djur bra för klimatet?

Naturbetesmarker – ogödslade, oplöjda marker med lång historia av att betas, har en rik biologisk mångfald.

Betande djur är nödvändiga för att bevara den mångfalden. 

En kvadratmeter betad hage kan innehålla så mycket som 40 olika arter, ett samspel av växter, insekter, fjärilar, vilda bin och fåglar.

Dessa bidrar till produktion av mat, ren luft, kolinlagring, matjordsbildning och pollinering.

Utrotningen av arter är ett av de största hoten mot mänskligheten, och naturbetesmarker är nödvändiga för att vi i framtiden ska klara av klimatförändringar som extremare väder. 

Källa: Naturskyddsföreningen

Laxsoppa

● 200 gram norsk odlad lax 

● 3 svenska potatisar 

● 1 dl svensk grädde

 

– Laxen är problematisk eftersom man använder vildfångad fisk som foder. Det kan också finnas lokala problem med antibiotikaanvändning och övergödning av vattendrag. Klimatpåverkan är ungefär dubbelt så hög som för spenatsoppan.

Tomatsoppa med röda linser

● 200 gram ekologisk tomatkross på burk från Italien

● 1 dl torkade röda ekologiska linser från Turkiet

● 1 gul lök

 

– Tillsammans med ärtsoppan är den här den klimatmässiga vinnaren, även om linserna importeras. Uppvärmning av växthus för tomaterna och transporterna är det som kostar klimatmässigt här, säger Elin Röös.

Köttsoppa

● 400 gram nötbog

● 2 svenska morötter

● 2 svenska potatisar

 

– Den här soppan har hög klimatpåverkan på grund av köttet, men om köttet kommer från djur som betat naturbetesmarker så kan en sådan här soppa bidra till att bevara biologisk mångfald som också är jätteviktigt.

Ärtsoppa på burk

● 150 gram gula ärtor

● 100 gram griskött

● 6 gram lökpulver 

 

– Även med fläskköttet så har den här soppan nästan lika låg klimatpåverkan som tomat- och linssoppan. Vegetarisk ärtsoppa är bland det mest klimatsmarta man kan äta! Gula ärtor går också alldeles utmärkt att odla i Sverige.

Spenatsoppa med kokt ägg

● 250 gram djupfryst tysk bladspenat 

● 1 dl svensk grädde

● 2 svenska ägg

 

– Här är det grädden och ägget som drar upp klimatpåverkan så att denna soppas klimatpåverkan blir dubbelt så hög som tomatsoppan och ärtsoppan.

Älgsoppa

● 250 gram svenskt älgkött

● 1 svensk palsternacka

● ½ belgisk purjolök

 

– En älg är, liksom nötkreatur, ett idisslande djur som orsakar metanutsläpp och metan är en växthusgas som bidrar till uppvärmning av atmosfären. Men vilda djur brukar räknas ha låg klimatpåverkan, för de ingår i ett naturligt ekosystem. Men det går inte att byta ut allt kött vi äter mot vilt, eftersom det bara finns en viss mängd. Så om man äter en begränsad mängd vilt så kan man se det som klimatsmart.

– De mängder vi har idag beaktas som naturliga, men om vi skulle öka stammarna och ha mer vilt så måste vi också beakta klimatpåverkan från dessa djur.

Hannas 3 tips för klimatvänlig och billig mat

Dietisten och matbloggaren Hanna Olvenmark har gjort succé med boken Portionen under tian: bra mat för dig, din plånbok och planeten. I den krossar hon fördomen om att klimatvänlig mat skulle vara dyrt, bland annat med recept där en portion kostar max 10 kronor.

1 Inköpslistan

”Genom att göra en inköpslista minskar du risken att köpa sådant du inte behöver, eller sådant du redan har. De allra flesta transporter av livsmedel står vi konsumenter för när vi åker till och från butiken. Om du kör bil till affären är det alltså klimatsmart att minska antalet butiksresor, dessutom sparar du pengar på bränslet.”

 

2 Baljväxter

”Linser, bönor och ärtor är bra proteinkällor. 1 kg nötkött släpper ut ca 27 kg koldioxidekvivalenter, jämfört med knappa 0,5 kg torkade baljväxter. I butik kan de köpas både torkade och färdigkokta. Färdigkokta är ett jättebra alternativ men torkade är verkligen riktigt, riktigt billig mat.”

 

3 Minska matsvinnet

”Förutom att det är väldigt oekonomiskt att slänga mat (det är ju som att slänga pengar!) så är det också riktigt uselt ur klimataspekt. Ca 25 procent av den mat vi tar hem hamnar i soporna, så här kan vi verkligen bli bättre! Titta, lukta och smaka på maten så att du lär dig när livsmedlet är dåligt i stället för att gå på bäst före-datum.”

Lins- och apelsinsallad med kardemummadressing
Foto: Ulrika Pousette

Ingredienser: 

2 dl matvete

2 dl belugalinser

200 g grönkål

1 apelsin

 

Dressing

5-6 kardemummakärnor

1/2 dl olja

saft av 1/2 citron

1 krm kanel

salt

ev. fetaost eller parmesan att strö över

 

Gör så här:

Koka matvetet och belugalinserna tillsammans i en kastrull. De har olika kokningstid, men gå efter belugalinserna. 

Ansa grönkålen och ta bort stjälken. Strimla bladen (kan göras grovt). Lägg i en bunke.

Blanda dressingen: Mortla kardemummakärnora och blanda med olja, citronsaft och kanel. Rör om. Salta lätt.

Skär apelsin i små bitar.

Massera in dressingen i grönkålen med händerna. Knåda så att grönkålen blir mjuk. Lägg i matvete och belugalinser.

Lägg upp i skål eller fat och strö över apelsinbitar.

Strö ev. över lite fetaost eller parmesan.

Tips! Ett säkert kort året runt är frysdisken, där hittar du alltid grönsaker till bra pris som du kan använda i sallader.

ur Portionen under tian