Gården har varit i familjens ägo ändå sedan 1802. Men numera är den stiftelse, där familjen har två av fem styrelseledamöter. Två tillsätts av Riksantikvarieämbetet och landshövdingen i Uppsala är ordförande.
Fyra representanter från kyrkostyrelsen var på plats på födelsedagen i mitten av juni. Bland andra generalsekreterare Helén Ottosson Lovén tillsammans med ett hundratal gäster, varav knappt hälften från jubilarens familj.
Carl-Gustaf von Ehrenheims engagemang i Svenska kyrkan började redan i tonåren.
– Det var när jag gick i gymnasiet och kom med i KGF, Kyrkliga gymnasistförbundet, berättar Carl-Gustaf von Ehrenheim några dagar efter 90-årsdagen.
Inom KGF fick han sina första föreningsuppdrag. Många fler har följt sedan dess i Kungs Husby församling, i Uppsala stift och i Svenska kyrkan nationellt, till exempel i kyrkofonden och internationellt inom Lutherska världsförbundet.
Alla tror att det var bättre förr. Det har nog aldrig varit bättre förr.
Men för Kyrkans Tidnings läsare är han mest känd som ordförande i kyrkomötet 1995–2001. Innan dess var han ledamot 1982–1994, alltså från starten av det reformerade kyrkomötet, som utökades från 100 till 251 ledamöter.
– Min ordförandetid präglades av kyrka-statfrågan, som då fick sin lösning, säger Carl-Gustaf von Ehrenheim.
Förutom att leda kyrkomötet ledde han en inomkyrklig utredning om kyrkans ekonomi i en förändrad organisation och deltog som ledamot i utredningen av den nya kyrkoordningen, som ersatte kyrkolagen vid millennieskiftet.
– Det var en nödvändighet att göra något. Regeringen hade svårt att hitta ministrar som var medlemmar i Svenska kyrkan.
Han tycker att det mer än 50-åriga arbetet med att utforma nya relationer mellan Svenska kyrkan och staten i slutfasen löpte smidigt.
– Det var mycket arbete, men det gick förvånansvärt bra. Vi hade en god samverkan med kyrkominister Marita Ulvskog (S), minns von Ehrenheim.
