Följ med på bildningsresa med boken i centrum

Det låter ­kanske inte så spännande att läsa en bok som i essäns form redogör hur judar klassi­ficerat skriven text i bibliografier och ­bibliotek och hur det speglar judiskt tänkande.

Men Joacim Hansson, professor i biblioteks-och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö, bevisar motsatsen.

I en kondenserad text (138 ­sidor) tar han läsaren vid handen och lotsar skickligt genom en bildningsresa som visar en kultur som ställer texten och ­boken i centrum. Därmed ges också boksamlingen, arkivet och biblioteket en särskild plats i judenheten, från dess tidigaste dagar in i vår tid. Han blottlägger även hur boken har betydelse, både som individuellt uttryck men främst som en kollektiv angelägenhet.

Hansson skriver att ­”biblioteket är tidigt en del av det heliga” och synagogorna har ”aldrig haft samma materiellt symboliska status som kyrkorna i kristendomen”, dess auktoritet är av en annan art där böckerna är viktigare än rummet.

Synagogan är också platsen för viktiga samtal och där ljuder debatterna – också med Gud – genom hela den judiska historien. Han menar att med boken som stöd har judarna också lärt sig möta förtryck och auktoritära anspråk, alltifrån ord ristade i sten, lera, papyrus, pergament eller på dagens olika webbplatser.

För ett bokälskande folk blir därför nazisternas konfiskering och destruktion av judiska böcker, bibliotek och arkivmaterial en katastrof av ofantligt stora mått.

Hansson skriver att ”den urgamla judiska identiteten som bokens folk gör att attacker mot privata och offentliga bibliotek, bokbål, konfiskationer av boksamlingar och stölder av synagogornas talmudrullar bildar ett mönster där en av de centrala kulturella markörerna för den judiska befolkningen systematiskt ställs i fokus för nazisternas våld”.

Men tack och lov förstördes inte alla judiska bibliotek i Europa under Förintelsen. I dess utkant Sverige, fanns och finns två bibliotek som klarade sig undan ­katastrofen. Det är Carl Wilhelm Jakobowskys judaica-samling, en av Europas största privata samlingar med judiskt material. Den andra är Judiska biblioteket i Stockholm som är grundat på rabbi Marcus Ehrenpreis privata bibliotek.

Boken med dess vackra guldsnitt är formgiven av Karl Gabor och omslagsbilden är mycket passande Willy Gordons skulptur Flykten med Torahn som finns ­intill synagogan och på gården till ­Judiska församlingen i Stockholm. En skulptur som visar en gammal man som håller hårt i texten, bokrullen – den judiska kulturens motståndskraft genom årtusenden av förföljelse.

Barbro Matzols