Frågor ställda rätt in i varje läsares funderingar och samvete

Om inte jag, vem annars?

Fem ord bildar en motfråga som är central i Jon Forslings sorgliga bok Stupad. Om inte jag, vem? 

Edvard Selander Patrignani, en på samma gång vanlig och ovanlig ung man, uppvuxen i Uppsala i en svensk familj med italienskt påbrå på farmors sida blev Svensken som gav sitt liv för Ukraina, ­bokens undertitel.

28-årige Edvard Selander ­Patrignani reser som frivillig till Ukraina i april 2022. Tre månader senare träffas han av en granat och dör. Innan han lämnar Sverige får han förklara sitt beslut för familjen som samfällt ställer sig frågan varför? Varför vill han resa till främmande land och med sitt liv försvara det mot en invasion? 

Här berättas en rak historia utifrån ett ambitiöst material insamlat från de som stod Edvard nära. Inkännande berättelser läggs sida vid sida. Så verklighetsnära som möjligt förmedlar dessa vem han var och hur hans liv blev. Även grymheterna vid fronten skildras.

Läsaren får följa Edvard via vänner och familjemedlemmars vittnesbörd. Hur var han? Vad ville han? Vad hade han för ­moraliska principer som ledde fram till hans beslut?

Var det äventyret som lockade? En ungdomlig dröm för rättvisa? En längtan efter att göra skillnad och avtryck? Hur kunde han som växte upp under ”en unikt pacifistiskt tid i svensk historia” välja den väg som ledde till en liksäck i ett bårhus i Ukraina?

Alla svar ges förstås inte i den flyhänt skrivna boken av Jon Forsling, men några nycklar får vi till varför Edvard Selander Patrignani lämnar ett tryggt liv i Sverige för att strida för någon annans frihet. 

Hans personlighet är komplex och boken är inte en endimensionell hyllningsskrift. Men vad som blir tydligt är det som präglade honom, hans stora intresse för militär historia, för filosofi och samhällsfrågor. 

Edvards katolska tro var självklar och han var medlem av Uppsalas katolska församling Sankt Lars. När han dött trotsar hans vän Tobias översten och beger sig till bårhuset. Tillsammans med ­andra soldater som sett upp till Edvard öppnar de liksäcken. ­Tobias vill se honom.

”Tobias grep tag i sin väns hand och började prata med Gud. De hade haft en del teologiska diskussioner och han visste att Edvard var katolik.” Tobias håller Edvard i handen och ber en bön. Ohyggligt, enkelt och djupt gripande berättat.

Efter Edvard Selander Patrignanis död hittas tre böcker bland hans ägodelar. En bok är Fältandaktsboken, antologin med texter och böner som Försvarsmakten tillhandahåller. Den andra är Vardagsmystik av Anders Arborelius, kardinal och biskop i Stockholms katolska stift. Den tredje är Självbetraktelser av Marcus Aurelius, kejsare i Rom.

Ett ungt och förlorat liv men i boken finns något som blir bestående för läsaren som inte kände honom. Frågorna dröjer kvar: Vad är värt att kämpa för och vad är värt att dö för? Frågor rätt in i varje läsares funderingar och samvete.