Recension: Klar och koncis katekes

Det finns i Svenska kyrkan en faktor med stor potential. Vi har nämligen en klar och koncis framställning av vad kristen tro och kristet liv är. Det är Lilla Katekesen. Den utgår från den unga kyrkans dopundervisning och utvidgades på 1500-talet till fem avdelningar eller huvudstycken: Tio Guds bud, Trosbekännelsen, Dopet och Nattvarden.

Den finns med i alla fullständiga psalmböcker, numera i den nyöversättning som initierades av biskop Carl Axel Aurelius (2011). På 27 sidor får man en klar och enkel beskrivning av vad kristen tro och kristet liv är.

Det är inte någon stor text, och tidigt förstod man att det finns mer att säga. Så kom katekesutläggningar till, den senaste 1878. Den har samma struktur men är mera utförlig, bland annat innehåller den mer än 400 bibelcitat. Men det har hänt en del med vårt språk sedan 1878, och nu har domprosten Hakon Långström och teologie doktor Kjell Petersson gjort en språklig bearbetning.

En del har också ändrats i samhället, och därför har de tagit bort det avsnitt som beskrev den samhällssyn som kunde hävdas ännu 1878. Den nya versionen av katekesutläggningen har fått titeln Vad är det? (Artos). Det är en återkommande fråga i katekesen och syftar på det som gör något till vad det är.

Ett exempel kan visa hur Petersson-Långström har arbetat. I katekesutläggningens inledning behandlas frågan: ”Varför kallas jag kristen?” Svaret är enkelt och klart: ”Jag kallas kristen eftersom jag genom dopet är inlemmad i Jesu Kristi kyrka och med denna tror och bekänner att Jesus är min Frälsare och saliggörare.”

1878 betydde ”Jesu Kristi församling” hela kristenheten. I dag betyder ”församling” en lokalförsamling, till exempel Borgholms församling. Därför har den nya versionen ordet ”kyrka”. 878 års ord ”upptagen” betyder i dag också att man har ont om tid. Därför har den nya versionen funnit en god lösning med ordet ”inlemmad”.

Vi har alltså fått en tillgänglig och användbar text som rymmer djupa insikter.

CHRISTIAN BRAW