Stort sug efter kurs om satan

Tolv hundra. Så många sökte när Teologiska institutionen lanserade kursen En Satans idéhistoria 2018, och som genast blev årets populäraste humanistiska sommarkurs vid Uppsala universitet. Givetvis är den tillbaka i år. Ansökningstiden går ut den 15 mars.

– Vi hade studenter från en massa discipliner, jurister, läkare, civilingenjörer och programmerare. Vi hoppas på god tillströmning i år också, säger Petter Spjut, doktorand i Nya testamentets exegetik.

Det är han, som tillsammans med doktoranden i Hebreiska bibelns exegetik, Natalie Lantz, skapat kursen. Den har brett fokus och greppar tiden från 400 från vår tideräkning fram till 1600-talet.

Målet är att ge en överblick över Satansgestaltens utveckling. Dels hur gestalten använts för att demonisera andra. Dels hur den förekommer i texter där man försöker förklara varför ondska, varför Gud beter sig illa.

För länge sedan tillskrevs nämligen ondskan Gud. Först i senare texter tillskrivs ondskan Djävulen.

– Gudsbilder förändras över tid. Det är inte bara något som präster brottas med i dag, redan under antiken hade man problem med föråldrade bildspråk där Gud är snar till vrede och hämnd. Successivt skrevs texterna om så att de onda handlingarna blev olika satansgestalters verk, berättar Petter Spjuth.

Det är inte svårt att motivera kursen, tycker han. Dels är den studerade tidsperioden spännande, dels är Djävulen en framträdande gestalt i den moderna populärkulturen. Ämnet har även bäring på samtidsdebatten med dess polariserade ton och tendens att demonisera motståndaren.

– Det är också intressant att kombinera de kompetenser som Natalie Lantz och jag har. Hon studerar rabbinska utomkanoniska texter som är ovanliga, även i bibelvetenskapliga sammanhang. Jag studerar kanondebatterna på 200- och 300-talen, genom texter på grekiska och koptiska. Vi har stött på olika satansgestalter i vårt material.

Mycket har förändrats i synen på Satan. I annat syns kontinuiteten.

Till det förstnämnda hör hur demonbegreppet får nytt innehåll. I klassiskt grekiskt tänkande är demonen ett positivt väsen, nästan som en skyddsängel. I de judiska texterna förändrades beskrivningarna.
Istället för att säga att andra gudar inte existerade alls började man beskriva andras gudar som demoner.

Till det som bestått hör synen på inre demoner och en inre potential till ondska, och hur den kan bemästras genom olika övningar.

– Där möts dagens självhjälpslitteratur och antikens tankar, säger Petter Spjuth.

Kursen En Satans idéhistoria sträcker sig över hela sommaren och går på halvfart. Studierna sker på egen hand och genom föreläsningar som finns på universitetets digitala läsplattform.