Barnet ger oss en ny syn på oss själva och världen

Att få barn innebär för de allra flesta andra perspektiv på tillvaron och nya prioriteringar i livet. Så har det varit i alla tider och gällde med all säkerhet också för Maria i Betlehem.

När komikern och nyblivna mamman Nour El Refai gästade SVT:s Skavlan berättade hon hur hon, genom sin son, hade fått en ny syn på livet:

”I stället för att ögonen är vända inåt och att jag tänker på mig själv och hur jag mår så finns det ett fokus nu som inte handlar om mig. Plötsligt bryr jag mig ju bara om att han är mätt, glad och varm och så.”

El Refai sätter ord på många föräldrars erfarenhet om barns förmåga att befria oss från oss själva och den egna inkröktheten.

Det slående med barnet som föds i krubban är att den transformationen gäller för fler än för dem som står barnet biologiskt närmast. Jesusbarnet befriar en hel värld. Han drar människor till sig för att sända dem ut i nya och andra relationer. I honom får mänskligheten nya perspektiv och andra prioriteringar. Historien tar en helt ny vändning.

Kyrkohistorikern Joel Halldorf kallar det som sker i krubban för en revolution. Revolutionen består i att den berättelse som tar sin början i julnattens Betlehem har blivit en del av oss. ”För när den först berättades”, skriver Halldorf i förordet till boken Jesus – vad vet vi om hans liv? (Verbum 2018), ”var detta en mycket märklig berättelse: provocerande, stötande ja nästan löjlig. Skulle Gud själv bli ett oskyddat, fattigt barn?”

I och med det som sedan sker kommer allt att ställas på ända i det extrema klassamhälle som var Romarriket. Budskapet om att Guds kärlek har ett ärende till alla, oavsett samhällsgrupp, innebär att historien tar en ny riktning.

”I den kyrka som växte fram i spåren av Jesus fanns något nytt: en omsorg om samhällets svaga. Kyrkorna hade förråd med mat och kläder åt de medellösa. Det var det första välfärdssystemet i västerlandets historia.”

Halldorf menar att vi alla – oavsett om vi kallar oss kristna eller inte – lever i efterdyningarna av den revolution som berättelsen om Jesus utgör. ”Att lära känna den historien är därför att lära känna oss själva.”

Ungefär så som en nybliven förälder kan känna – i mitt barn lär jag känna mig själv. Men i Jesusbarnet lär vi inte bara känna oss själva, utan dessutom stora delar av vår kultur.

Jonas Eek