Inte bara KyrkA:s varumärke i potten

Mediala granskningar av makthavare och beslutsfattare är alltid delikata. Särskilt när de sitter på förtroendeuppdrag inom organisationer med andras – medlemmars eller medborgarares – pengar.

Det kan vara svårt att som utomstående värdera läget och finna rätt proportioner när mediedramturgin drar igång.

Principiellt är det bra att granskning sker och oegentligheter kommer till ytan. När så sker är det angeläget, dels att ta till sig av kritiken och åtgärda bristerna, dels att försöka begränsa skadorna på det egna och närbesläktade varumärken.

Nu har krisen inom fackförbundet KyrkA nått sådan omfattning att något radikalt behöver ske. För det är inte bara förbundets eget varumärke som solkas, utan det ligger i farans riktning att också förtroendet för Svenska kyrkan skadas.

Utifrån är det, som sagt, inte enkelt att veta exakt vad som skett och sker. Därför blir kommunikationen så avgörande. I ljuset av det blir KT:s intervju med experter på kriskommunikation talande. KyrkA har inte gjort många rätt i sin hantering av och kommunikation kring krisen.

Varg Gyllander som arbetat som presschef på Stockholmspolisen ger tre råd:

1. Säkerställ den objektiva sanningen

2. Upparbeta kanaler för att kommunicera

3. Utstråla total ödmjukhet

Inget av dessa råd har följts. Trots att det är två månader sedan granskningen började är det fortfarande oklart vad exakt som har hänt. Olika bilder av sanningen florerar alltjämt.

Slutligen är det knappast ödmjukhet som signaleras när man utesluter och hänger ut kritiker och visselblåsare.

”Slå aldrig tillbaka mot något eller några. Peka aldrig ut någon som den onda. Ger er aldrig på budbäraren”, lyder Gyllanders råd. Hittills har ledningen för KyrkA agerat precis tvärtom. Hur länge tillåts de göra det? För det är inte längre bara deras eget varumärke som ligger i potten.