18 pastorat och 19 församlingar försvinner vid årsskiftet

Åren efter 2000 försvann det så många församlingar att kyrkostyrelsen 2008 gav direktiv om utredningen ”Närhet och samverkan”. Den var klar 2011 och sedan årsskiftet 2013/2014 finns möjligheten för församlingar att ingå i flerförsamlingspastorat med ett kyrkoråd och församlingsråd.

– Det ena vi försökte göra var att göra det lättare att vara församling. Det andra var att man skulle få större mandat att bestämma hur man skulle ha det lokalt, säger Lars Johnsson som var ordförande för utredningen.

Men församlingarna har ändå fortsatt att minska i antal. Vid årsskiftet försvinner ytterligare 19 församlingar och 18 pastorat. Då kommer det att finnas 1 297 församlingar och 609 ekonomiska enheter inom Svenska kyrkan. År 2000 fanns det 2 517 församlingar och 932 ekonomiska enheter.

– Jag kan tänka att vi nog i alla fall lyckades bromsa det stora fallet, säger Lars Johnsson.

– Men det är mycket som ser annorlunda ut nu. Vi trodde nog då att medlemstappet skulle avklinga, det var vad man sa i de religionssociologiska utredningarna som gjordes inför relationsförändringen 2000. Men det verkar inte längre så, det är ett konstant tapp som så klart förändrar förutsättningarna.

Något som Lars Johnsson konstaterat efter tio är att församlingsrådens uppdrag har kommit att se väldigt olika ut.

– Det är två diken. Det ena är att församlingsråden fått göra bara precis det som står i kyrkoordningen och knappt ens det, det andra är att de i princip varit kyrkoråd fortfarande. Att navigera däremellan är det som är utmaningen.

Indelningsförändringar genomförs ofta i samband med en ny mandatperiod. Vid årsskiftet 2021/2022 bildas exempelvis Sydöstra Jämtlands pastorat av fem pastorat och 16 församlingar. Linköpings domkyrkopastorat går mot strömmen och delar en församling i två.

Men drygt hälften av indelningsändringarna vid årsskiftet är pastorat med två eller flera församlingar som blir en församling. (Se artikel intill)

– Man måste försöka bestämma sig för hur små församlingar man kan vara och ändå vara församling. I utredningen hade vi ingen synpunkt på storlekar, men tanken var nog att de skulle kunna vara ganska små, säger Lars Johnsson.

Den stora organisatoriska frågan som kyrkan måste lösa i framtiden är i vilka former församlingar kan samverka, anser Lars Jonsson.

– I vissa områden är det stor utflyttning och när antalet medlemmar minskar är det svårt att ha en organisation. Då måste vi hjälpas åt på ett annat sätt.

– Men måste vi göra stora enheter för att lösa samverkan? Och hur gör vi när det är små enheter med två eller tre församlingar som är ett pastorat? Det är den stora frågan vi måste kämpa med.

Lars Johnsson poängterar att enheterna redan i dag samverkar väl på många håll och att de stift som arbetat mycket med indelningsfrågor har hittat fungerande former för lokala strukturer. Men han tycker ändå att det börjar bli dags att utvärdera strukturutredningen.

– Att bygga relationer med medlemmarna är väldigt viktigt och jag tror att församlingarna är grundbulten. Har vi inte församlingar så har vi inte kyrka.