Uppdaterad
Enligt regeringens förslag ska stödet till trossamfunden ökas med 50 miljoner årligen för 2020 och 2021. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.
– Jag är jätteglad att kunna ge det här beskedet. Trossamfunden spelar en viktig roll för många mänskor i vårt land och för vårt samhälle, även utanför coronakrisen. Men under krisen har det blivit allt tydligare, säger kulturminister Amanda Lind till Kyrkans Tidning.
Hon lyfter att samfunden gjort stora insatser för utsatta grupper, ensamma och äldre.
– Trycket på trossamfundens verksamhet har på många sätt ökat. Samtidigt som samfunden själva tappat intäkter.
Hälften av stödet som regeringen föreslår, 25 miljoner för respektive år, går till Svenska kyrkan. Resterande 25 miljoner per år fördelas mellan de övriga statsbidragsberättigade trossamfunden.
– Jag hoppas att man ska kunna fortsätta sitt viktiga arbete och att pengarna ska kunna bidra till en återstart, även för samfunden, säger Amanda Lind.
– Efter den första oktober finns ett mål om att man ska kunna ta emot mer publik. Det omfattar även samfundens verksamhet och jag vet att för många finns det en stark längtan att få träffas igen och gå på gudstjänster, på ett smittsäkert sätt.
Gunilla Hallonsten, chef för avdelningen kyrkoliv vid kyrkokansliet, säger att de diakonala behoven väntas vara fortsatt stora nästa år och välkomnar regeringens föreslagna tillskott.
– De här pengarna är jätteviktiga. Vi ser att det kommer komma väl till pass, för Svenska kyrkan och för de andra samfunden.
– Svenska kyrkan har växlat om och växlat upp, bland annat jourhavande präst och annan diakonal verksamhet. Under mars till juni har samtalen till jourhavande präst ökat med 40 procent jämför med föregående år och chatten har mer än fördubblats.
Svenska kyrkan får i vanliga fall inget statligt stöd, utöver de 460 miljoner i kyrkoantikvarisk ersättning varje år. Därför har tillskottet även ett viktigt signalvärde, menar Gunilla Hallonsten.
– Det här blir betydelsefullt även som ett erkännande. De positiva insatser vi faktiskt har gjort, synliggörs, värderas och stöds.
Exakt hur pengarna kan komma att fördelas är för tidigt att spekulera i, säger Gunilla Hallonsten. Först efter att riksdagen i november beslutat om detaljerna i budgeten kommer Svenska kyrkan kunna bereda frågan.
– Vi får återkomma till det. Pengarna kommer tidigast i januari.
Vilka behov ser ni framåt?
– Vi behöver göra vad vi kan för att stärka samhället. Det är fortfarande en coronatid på det sättet att vi går in i en period med ökad arbetslöshet. Där jobbar vi på med olika diakonala insatser och jourhavande präst.
