Biskopen: Sveriges anseende har skadats av regeringens nya klimatpolitik

Biskop Andreas Holmberg

Biskop Andreas Holmberg delto tillsammans med Act-alliansen, Lutherska världsförbundet och andra religiösa grupper i en demonstration under COP27 för att genusrättvisa (gender justice) ska inkluderas i klimatarbetet. Foto: LWF/Albin Hillert

Biskopen i Stockholm stift Andreas Holmberg åkte på COP27 för Svenska kyrkans räkning. Där mötte han frustrerade aktivister, engagerade religiösa ledare och Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie.  

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

9 kr per månad i tre månader

Få tillgång till alla på sajten (ord pris 125 kr/mån) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Biskop Andreas Holmberg

Biskop Andreas Holmberg delto tillsammans med Act-alliansen, Lutherska världsförbundet och andra religiösa grupper i en demonstration under COP27 för att genusrättvisa (gender justice) ska inkluderas i klimatarbetet. Foto: LWF/Albin Hillert

På klimattoppmötet COP27 har beslutsfattare från hela världen samlats för att diskutera hur man ska hantera klimatkrisen. Andreas Holmberg, biskop i Stockholm stift, spenderade tre heldagar på plats i Sharm el-Sheikh i Egypten som en del av Svenska kyrkans delegation. 

Där mötte han många människor som uttryckte en stor frustration över att världens politiska ledare inte gör tillräckligt. 

–  Det gjorde stort intryck på mig. Det blir nästan fysiskt påtagligt när man är på det här området och vet att ett par hundra meter bort sitter de som faktiskt har makt att fatta beslut som påverkar miljarder människor, säger Andreas Holmberg.   

– Samtidigt är frustrationen född ur ett enormt engagemang och vilja att förändra saker. Det här breda, stora, folkliga engagemanget, där många är otroligt kunniga och insatta, gjorde också stort intryck på mig.

Står enad med trossyskon i klimatkampen

Under sina dagar i Sharm el-Sheikh har Andreas Holmberg rör sig på området och utbytt erfarenheter, skratt och suckar med kristna syskon från alla världens hörn. En annan viktig uppgift har varit att delta interreligiösa aktioner och panelsamtal. 

–  Vi som ledare och företrädare för olika religiösa traditioner tycker själva att ibland finns en nidbild av att troende människor bara bråkar. Det stämmer inte, vi står helt förenade i vår omsorg och vårt värnande av Guds skapelse, vilket också manifesteras under COP:en.

Svenska kyrkan har inget beslutsrätt på mötet och det bidrar till utsläpp att skicka folk över halva jorden. Varför ska Svenska kyrkan finnas på plats på COP? 

– Jag märkte att bara det faktum att jag går runt med min biskopsskjorta och mitt kors på magen betyder något. Det var flera människor som kom fram till mig spontant och sa “tack för att du är här, det betyder något att ni som är religiösa ledare är med och deltar i samtal här och försöker påverka”. Jag tror att det har ett värde, trots att vi flyger dit och det blir utsläpp från våra flygresor, att kyrkorna finns på plats. Också för att ge varandra mod och tröst så att inte minst de som är utsatta för klimatförändringarna orkar ett tag till, säger Andreas Holmberg. 

Samtalade med Sveriges chefsförhandlare

En av dagarna fick Svenska kyrkan chansen att sitta ner med Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie. Samtalet var konstruktivt och blev en bekräftelse på att Svenska kyrkan tas på allvar, säger Andreas Holmberg.  

I samtalet med Mattias Frumerie betonade Andreas Holmberg att alla krafter i samhället måste samverka. De pratade om det som regeringen lyft fram som viktigt för att klara klimatmålen, innovativa lösningar, ny teknik och samarbete med näringslivet.

– Så är det absolut, men civilsamhället måste också vara med på banan, måste lyssnas till och tas på allvar av de politiska ledarna. Inte bara i Sverige, men globalt. För har man inte civilsamhället, där kyrkorna och trossamfunden är enormt stora, med sig kommer inte näringslivet på egen hand kunna lösa det, säger Andreas Holmberg. 

Han och Margareta Koltai, policyrådgivare för Act Svenska kyrkan, lyfte klimaträttvisa en viktigt punkt i Svenska kyrkans färdplan för klimatet, i samtalet med chefsförhandlaren. 

– Vi förde fram att det kan inte bara handla om finansieringslösningar och olika system och mekanismer för hur pengar ska delas ut. Ytterst är det en fråga om etik och moral och att ta ansvar för historiska utsläpp som till exempel gör att Pakistan står under vatten i dag, säger han.. 

Biskopen mötte Amal Sarah, representant för Church of Pakistan. Hon berättade att en fjärdedel av Pakistan fortfarande står under vatten och 20 000 grundskolor har spolats bort. 

Deltog i demonstration för jämställdhet

COP27 skulle egentligen ha avslutas den 18 november, men förhandlingarna pågick även under helgen. På söndagen rapporterades att ett slutdokument hade klubbats och bland annat har mötet beslutat att inrätta en fond för klimatrelaterade skador och förluster. Andreas Holmberg deltog i måndags i en demonstration under parollen “Climate justice means gender justice”. Ska världen komma framåt i arbetet mot klimaträttvisa är nyckeln att kvinnor, unga och urfolk görs delaktiga i samtalen och beslutsafattandet, menar Andreas Holmberg. 

Enligt Andreas Holmberg har Sveriges anseende som drivande nation i klimatfrågan skadats av regeringens nya klimat- och miljöpolitik, det gjorde hans internationella vänner tydligt under COP27. Nu tycker han att Svenska kyrkan har en viktigt uppgift i att trycka på regeringen.  

– Frågan om klimat, miljö och biologisk mångfald är inte en fråga som kan placeras på höger-vänster-skalan, det är frågan med stor F som alla regeringar oavsett vilken ideologisk tillhörighet man har måste jobba med. I den uppdaterade färdplanen för klimatet säger vi att vi måste vara en modig röst. För mig innebär det att den här förändringen av klimat- och miljöpolitiken kan vi inte låta gå obemärkt förbi, vi måste ställa krav på regeringen hur vi ska nå upp till våra åtaganden.