Act Svenska kyrkan har skickat brev till L och KD

Act Svenska kyrkan, Diakonia, PMU och Svenska missionsrådet vill påverka reformen av Sveriges bistånd som regeringen och biståndsminister Johan Forssell (M) nu förbereder. Foto: Caisa Rasmussen/TT

Biståndspolitiken kan stå inför en radikal omläggning. Nu försöker kyrkliga biståndsorganisationer att göra sina röster hörda hos regeringen.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Act Svenska kyrkan, Diakonia, PMU och Svenska missionsrådet vill påverka reformen av Sveriges bistånd som regeringen och biståndsminister Johan Forssell (M) nu förbereder. Foto: Caisa Rasmussen/TT

De större biståndsorganisationer som står på kristen grund gjorde gemensam sak redan under förra årets valrörelse då man varnade för konsekvenserna av ett slopat enprocentsmål. Men den uppmaningen att värna nivån på biståndet hörsammades inte av den nuvarande regeringen.

Nu har Act Svenska kyrkan tillsammans med Diakonia, PMU och Svenska missionsrådet ­skickat brev till Liberalerna och Kristdemokraterna. Förhoppningen är att dessa två partier, som traditionellt försvarat en generös biståndspolitik, ska lyssna till organisationernas synpunkter.

Oklart vilka förändringar som genomförs

– Vi vet att regeringen planerar att förändra biståndet, men vi vet väldigt lite om hur, säger Mattias Brunander, tillförordnad generalsekreterare på Diakonia.

Mattias Brunander

Regeringen vill förändra biståndspolitiken utifrån ledorden långsiktighet, transparens och effektivitet. I brevet bidrar organisationerna med sina tolkningar av dessa ledord. De uppskattar till exempel långsiktighet, men menar att det är paradoxalt då regeringens beslut hittills inneburit halvering av biståndsbudgeten för många länder med ingen framförhållning alls.

Det finns även en oro inför vad regeringen kommer att lägga i begreppet effektivitet. Mattias Brunander menar att mycket av det arbete som görs inom utvecklingsbistånd inte alltid ger synliga resultat på kort sikt.

Risk för kortsiktiga insatser

- Om det blir fokus på det som är lätt att göra och tacksamt att räkna på så blir det istället väldigt kortsiktigt, säger han.

Det finns dock signaler från regeringen som biståndsorganisationerna har uppfattat som positiva. Regeringsföreträdare har sagt att en större del av biståndet ska förmedlas som stöd till civilsamhället.

- Hittills har civilsamhället bara fått mindre, trots att civilsamhällets utrymme redan är begränsat på flera håll i världen där människorättsförsvarare arbetar med livet som insats. Men vi ger inte upp hoppet, säger han.

Negativ mytbildning

En av regeringens åtgärder som redan fått effekt är att anslaget för biståndsorganisationernas informationsarbete krympt. Mattias Brunander menar att det verkligen behövs saklig information om biståndet idag.

- Vi har under valrörelsen arbetat hårt för att bemöta populistiska argument om att bistånd bara leder till korruption och går till diktaturer. Det klart man undrar om den här mytbildningen och de negativa bilderna ska få stå oemotsagda, säger han.

Fakta: Reformförslag

Så kan regeringen prioritera:
 
Långsiktighet
Utvecklingssamarbeten med hög grad av förutsägbarhet ger större och mer hållbara resultat än kortsiktiga projekt.
  • Ge samarbetspartner fleråriga avtal.
  • Riv inte upp ingångna avtal utifrån biståndspolitiska förändringar eller budgetförutsättningar
  • Ändra prioriteringar först efter dialog med samarbetspartner och låt det ta tid.
  • Gör konsekvensanalyser för att undvika att nedskärningar skadar människor som lever i utsatthet.
 
Transparens
Är en förutsättning för effektiv resursanvändning, ansvarsutkrävande och för en meningsfull dialog, för att förebygga och bekämpa korruption, men behövs också för att stärka biståndets kvalitet och effektivitet.
  • Var öppna med tidsplaner och dokument, samt ge utrymme för dialog Transparens och dialog tar tid, men borgar för hållbara resultat på lång sikt

 

Effektivitet
Stärk ett lokalt ägarskap i planering, styrning och genomförande.
  • Låt  biståndet utgå ifrån mottagarnas behov, prioriteringar och analyser. Det förutsätter dialog med aktörer som civilsamhället i samarbetsländerna.
  • insatser ska stödja människor som lever i fattigdom och förtryck, inte söka nå synergier med andra politikområden och politiska mål, som exportfrämjande, klimat och migration.
  • Prioritera arbetet för jämställdhet.

 

Civilsamhället
Prioritera av civilsamhällets utvecklingssamarbete. I synnerhet religiösa aktörer har ofta särskilda möjligheter att nå ut lokalt,

  • Stärk civilsamhällets möjligheter att verka som utvecklingsaktörer genom ekonomiskt stöd, aktivt arbete på utlandsmyndigheterna och uppmärksamhet i samband med ministrars och andra företrädares resor.
  • Inför OECD-DAC:s riktlinjer för stöd till och samarbetet med civilsamhället. 

 

Källa: Act Svenska kyrkans, Diakonias, PMU:s och Svenska missionsrådets brev: Inspel inför den förestående reformen av Sveriges bistånd