Abiy Ahmed är född 1976 och är premiärminister sedan 2018. Med sina 43 år är han Afrikas yngste ledare.
Han får priset för "sitt arbete med att uppnå fred och internationellt samarbete och särskilt för sitt avgörande initiativ för att lösa gränskonflikten med grannlandet Eritrea", enligt Nobelkommittén.
Samtidigt betonar juryn att det krävs mer än en part för att mäkla fred och skriver att priset avser alla som bidragit till fredsarbetet. Juryn nämner Eritreas president Isaias Afwerki som tog emot Abiy Ahmeds utsträckta hand i förhandlingarna mellan länderna.
Kommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen presenterade pristagaren inför ett stort medieuppbåd. På frågan om Abiy Ahmed verkligen har gjort tillräckligt för demokratiprocessen i Etiopien svarade hon:
- Rom byggdes inte på en dag. Vi ser att det finns arbete kvar att göra. Men vi har samtidigt sett väldigt många steg i rätt riktning, sade hon och fortsatte:
- Vi medger att det kan vara diskutabelt att redan nu utse Abiy Ahmed, men vi har sett mycket redan och hoppas att arbetet han påbörjat fortsätter.
Fred med grannen Eritrea, amnesti i sitt hemland Etiopien och fredsmäklare i den svårt krigsdrabbade regionen Afrikas horn. Allt detta har Abiy Ahmed åstadkommit inom drygt ett år på premiärministerposten.
Oroligheter i delstaterna Oromo och Somali ledde till att företrädaren Hailemariam Desalegn avgick. Abiy Ahmed blev då regeringschef, den första från oromofolket.
I sitt installationstal bad han "från botten av sitt hjärta" om ursäkt för att de senaste årens protester hade lett till att människor hade skadats och dödats.
Snart genomförde han en rad reformer. Inte minst normaliserade han relationerna med ärkefienden Eritrea efter en mer än 20 år lång gränskonflikt. Tusentals fångar fick amnesti och tidigare terroriststämplade rörelser fick bilda laglig opposition. Ett fredsavtal slöts också med gerillan Ogadens nationella befrielsefront.
Det har inte varit populärt hos alla — Abiy Ahmed har under sin korta tid vid makten råkat ut för kuppförsök, gerillauppror har brutit ut i väster och etniska konflikter har drivit omkring en miljon människor på flykt.
Abiy Ahmed beskrivs också som en nyckelspelare bakom avtalet mellan militärrådet och den civila oppositionen i grannlandet Sudan, sedan diktatorn Omar al-Bashir störtades i april i år.
Priset ger Abiy Ahmed internationell legitimitet att fortsätta på den inslagna vägen, anser Etiopienexperten Kjetil Tronvoll.
- Det är ett stort erkännande för Abiy Ahmeds fredsdiplomati, för hans politik i Etiopien och för regionen, säger han till TT.
Anna Hansson/TT
Ola Westerberg/TT
