De studenter som idag går på Svenska kyrkans utbildningsinstitut har en gyllene arbetsmarknad som väntar. På Kyrkomusikernas riksförbunds hemsida finns när detta skrivs ett 30-tal jobbannonser från församlingar som söker kyrkomusiker. Det är bara ett tecken på den brist som redan finns på många håll i landet.
- Ibland ringer församlingar till mig och undrar om jag har någon kyrkomusiker på lager. Men det har jag ju inte.
Det säger Nils-Gunnar Karlson, som är ordförande i riksförbundet. Att läget ser ut som det gör förvånar inte honom, tecknen har funnits under lång tid.
- Men jag tror inte Svenska kyrkans ledning är medveten om problemet, inte i tillräckligt hög grad. För då hade man gjort någonting, säger han.
Prognosen: Kommer bli akut brist
Enligt en uppskattning som gjorts av Svenska kyrkan kommer det att krävas 700 nya kyrkomusiker fram till år 2030. Samtidigt utbildades det förra året åtta organister och 24 kantorer, och antalet nyutexaminerade har de senaste åren legat på den nivån. Om uppskattningen stämmer så kommer bristen på kyrkomusiker bli akut. Nils-Gunnar Karlsson menar att det kommer att få konsekvenser.
- Vi har jättefina orglar och en unikt stor körrörelse i kyrkan. Om vi inte har musiker kommer det att drabba båda, något som får stora återverkningar på hela församlingslivet, säger han.
Det finns flera orsaker till att verkligheten ser ut som den gör för kyrkomusiken. En avgörande förändring är dock att färre barn och unga får möjlighet att lära sig spela orgel. Fram till 1990 skulle varje församling erbjuda barn att lära sig spela orgel, ett krav som är borta sedan länge.
- Därför blir påfyllningen mindre till kyrkomusikerutbildningarna, när så många färre lär sig att spela orgel, säger han.
Peter Sjunnesson, som är chef på Svenska kyrkans utbildningsinstituts kyrkomusikerprogram, är inne på samma linje. Han pekar på att det kräver många år av träning för att behärska orgeln, och när man inte får den möjligheten som ung så blir vägen till en kyrkomusikerexamen lång.
- Sedan är körsången en väl så viktig ingång som orgelspel till att bli kyrkomusiker. Idag är barn- och ungdomskörverksamheten på flera håll mindre omfattande än förut, vilket gör att rekryteringsbasen har smalnat av, säger han.
Vill se mer agerande från kyrkans ledning
Nils-Gunnar Karlsson tycker att kyrkans ledning måste göra mer. En åtgärd han vill se är att pastoraten åläggs att erbjuda orgelundervisning för barn.
- Det måste bli ett uppdrag för pastoraten, för de kommer inte att göra det annars, säger han.
En hel del satsningar görs dock i Svenska kyrkan, som både han och Peter Sjunnesson är glada över. En stor del av dessa samlas i projektet Organister i framkant som syftar till att barn och unga ska möta orgelmusik tidigt i livet, och ges möjligheter att utveckla sitt musicerande. En målsättning är att alla nioåringar i Sverige ska få höra orgelmusik någon gång, och att kyrkomusiker ska kunna undervisa åtminstone en elev.
Kira Lankinen är vikarierande projektledare, och hon berättar att det just nu görs många orgelrelaterade satsningar i landet.
- Mängder av barn har fått möta orgeln i en orgelsaga eller genom att ha byggt en DO-orgel, och det satsas på orgelundervisning på flera håll i landet. Det behövs dock en helhetstänk kring orgelelevernas musikundervisning för att ge dem goda förutsättningar att söka sig vidare till kyrkomusikerutbildningar.
Men hur ska kyrkomusiker, som ofta har ett pressat schema, ha tid med detta också?
- Det är ett svårt dilemma, och det tror jag att alla som jobbar inom Svenska kyrkan förstår. Men detta är en fråga om Svenska kyrkans framtid, och då krävs det prioriteringar. Kanske att man måste välja att prioritera barn och ungas musicerande, säger hon.
Kan behöva vidareutbildning
Peter Sjunnesson menar att det inte bara är de unga som måste nås för att kunna rekrytera fler kyrkomusiker. Kyrkan skulle kunna marknadsföra sig mer mot andra musiker för att göra dem medvetna om möjligheten att bli kyrkomusiker. Redan idag finns det musiker utan kyrkomusikerexamen som arbetar på kantorstjänster.
- Vi behöver inte se det som ett problem utan en möjlighet, säger han.
Peter Sjunnesson menar dock att dessa musiker kan behöva vidareutbildning, i orgelspel men även i annat, för att fungera fullt ut och vara hållbara i sin tjänst.
- Om man inte växt upp i kyrkan eller har kyrklig erfarenhet så är man nog inte så förtrogen med den traditionella repertoaren. Det är också viktigt att ha koll på kyrkoåret, på liturgin, säger han.
Men är det så förfärligt om kyrkomusiker inte längre spelar orgel?
- Den examensordning vi har stipulerar att man ska spela orgel och kunna leda kör och ensemble. Det ingår i professionen kyrkomusiker att kunna spela orgel, säger Peter Sjunnesson.
