Församlingarnas totala intäkter uppgick 2020 till 21,5 miljarder och intäkten från kyrkoavgiften stod för 65 procent. På kostnadssidan stod Svenska kyrkans totala personalkostnader för en nästan lika stor andel, cirka 60 procent.
Prognoserna visar att medlemstalen kommer fortsätta att minska, omkring år 2025 väntas mindre än hälften av svenskarna vara medlemmar.
För att kunna fatta kloka ekonomiska beslut i tid behöver församlingarna hela tiden hålla koll på den lokala medlemsutvecklingen, menar Jan Östlund.
– Sker det större negativa medlemsförändringar än normalt är det en signal om att i god tid planera för åtgärder.
Det gäller också att ha god kunskap om vad som ligger bakom eventuella kostnadsökningar och inkomstbortfall.
– Generellt handlar det om att vara vaksam på årligen återkommande underskott i verksamheten och analysera vad de beror på för att kunna sätta in rätt åtgärder.
Hur vaksamma bör församlingarna vara när det gäller lån i dagens ekonomiska klimat?
– Allmänt gäller att en god ekonomisk hushållning innebär att man inte finansierar den löpande verksamheten med lån, säger Jan Östlund som poängterar vikten av att hålla isär den kyrkliga verksamheten och begravningsverksamheten.
– Lånekostnader inom begravningsverksamheten finansieras via begravningsavgiften, som ju är en garanterad skatteintäkt. När det gäller den kyrkliga verksamheten behöver man fundera noga innan man tar lån för att finansiera investeringar. I dag är ränteläget lågt, men det kan komma att ändras inom bara några år med ökade lånekostnader.
När tror du vi kan vänta att den största kostnaden, personalen, kan komma att påverkas i större grad?
– Det är tyvärr omöjligt att svara generellt på i dag. Det beror bland annat på vad församlingarna själva gör framöver för att minska kostnaderna för fastigheter och andra utgiftsområden. Det spelar förstås också in hur den fortsatta medlemsutvecklingen ser ut och i vilken mån Svenska kyrkan lyckas i sin strävan att påverka den utvecklingen i en mer positiv riktning.
