Finns det några lagliga hinder för ett anställningskrav på präster att viga samkönade par? Den frågan fick Next advokater i uppdrag av kyrkostyrelsen att utreda.
Nu har Svensk Pastoraltidskrift beställt en “second opinion”, en andra bedömning i frågan.
Next advokaters slutsats var att det inte fanns några rättsliga hinder för ett krav på att viga samkönade par vid nyanställning.
Drar en annan slutsats
Kravet skulle visserligen missgynna vissa personer i anställningsprocessen på grund av deras trosuppfattning. Men om syftet är att förhindra diskriminering på grund av sexuell läggning, är Next advokaters bedömning att kravet är både nödvändigt och lämpligt, och att det väger tyngre än rätten att inte diskrimineras på grund av religion.
Percy Bratt och Joakim Lundqvist på advokatfirman Bratt-Feinsilber-Harling har dragit en annan slutsats.
Det finns undantag, skriver Percy Bratt och Joakim Lundqvist, då arbetsgivare tillåts särbehandla personer vid beslut om anställning. Det kan göras “om egenskapen, på grund av arbetets natur eller det sammanhang där arbetet utförs, utgör ett verkligt och avgörande yrkeskrav som har ett berättigat syfte.”
Sådana yrkeskrav, står det i förarbetena till diskrimineringslagen, kan till exempel vara lämpliga för personer som ska arbeta i funktioner som berör religionsutövning.
Inget berättigat syfte
Men ett krav på att viga samkönade har inte något berättigat syfte i Svenska kyrkan, menar advokaterna. Det skulle därför innebära diskriminering och vara i strid med lag.
Percy Bratt och Joakim Lundqvist betonar två tidigare uttalanden som gjorts i Svenska kyrkan.
I samband med att könsneutral vigselordning infördes 2009, uttalande kyrkostyrelsen att “ingen präst mot sin personliga övertygelse om vad som är rätt ska tvingas viga par av samma kön”. Kyrkostyrelsen sa då också att det inom kyrkan ryms olika syn på äktenskapet och att frågan om hur man ser på vigsel av par med samma kön inte ska ha betydelse vid anställning.
Ingen plikt att viga
2022 gjorde biskopsmötet ett uttalande om vigselrätt. Biskoparna skrev “Vi ser en pågående förändring som vår kyrka under lång tid har bearbetat läromässigt och pastoralt. Under tiden har allt fler präster blivit beredda att viga par av samma kön (...) Vi tror mer på den processen än på tvångsmedel.”
Därmed, skriver adokvatfirman, finns inte någon plikt för präster inom Svenska kyrkan att viga par mot sin personliga övertygelse och inget berättigat syfte med att ställa ett sådant krav.
Svensk Pastoraltidskrifts chefredaktör Kjell O Lejon har avböjt intervju med Kyrkans Tidning. Han skriver dock i en kommentar till utlåtandet att lärofrågor är överordnade ordningsfrågor men att Svenska kyrkan inte har tagit något beslut i lärofrågan. Därför bygger ett vigselkrav varken på Svenska kyrkans lära eller på kyrkoordningen, utan bara på ett arbetsrättsligt resonemang, anser han.
Arbetsrätt inte kallelse
Dessutom skulle införandet av ett vigseltvång varken ta hänsyn till de teologiska, kyrkorättsliga eller ekumeniska komplikationer som skulle kunna bli följden. Han menar att relationsproblemen med Etiopiska Mekane Yesuskyrkan, världens största lutherska kyrka, som uppstod efter Svenska kyrkans beslut att viga samkönade par 2009, är ett exempel på detta.
Vidare anser han att den juridiska granskningen som kyrkostyrelsen begärde utgår från ett arbetsrättsligt synsätt. Det leder till en kongregationalistisk hållning, menar Lejon, och till att fokus hamnar på kvalifikationskrav medan kallelsen hamnar i skymundan.
