Kyrkans Tidning har tidigare skrivit om röster inom politiken som argumenterat för en höjning av den kyrkoantikvariska ersättningen. När Kyrkans Tidning pratade med partierna inför senaste riksdagsvalet sade flera partier att man vill höja den kyrkoantikvariska ersättningen. Vänsterpartiet föreslog en höjning på 40 miljoner kronor, medan Sverigedemokraterna förespråkade en höjning med 250 miljoner kronor. Även Centerpartiet och Miljöpartiet såg positivt på en höjning.
Trots den kraftiga inflationen har det ekonomiska stödet varit oförändrat sedan 2010.
I Svenska Dagbladet skriver nu ärkebiskop Martin Modéus att det är nödvändigt med ett utökat stöd.
3 400 kyrkor som tas om hand
"Svenska kyrkan förvaltar cirka 3 400 kyrkor. En närvarande kyrka samlar människor till glädje och sorg i ett unikt kulturarv som behöver bevaras och utvecklas. Statens kyrkoantikvariska ersättning finansierade förra året cirka en tredjedel av den totala kostnaden för drift och underhåll. Detta ekonomiska stöd har varit oförändrat sedan 2010, trots en pågående och kraftigt ökad inflation. Nu behövs ett utökat stöd", skriver Martin Modéus.
I sin debattartikel sätter ärkebiskopen det hela i kontext genom att lyfta vikten av kyrkans roll och samhället och vilken funktion den fyller för människor, både i det vardagliga och i de stora ögonblicken i livet.
"När skolan läggs ned, affären försvinner och servicen flyttar till stan så är kyrkan kvar. Vi är den sista samhällsinstitutionen på plats i en överväldigande stor del av lokalsamhällena. Vi kämpar för att stanna kvar, både för att vi tycker det är viktigt, och för att samhället vill att vi ska göra det. Detta har med samhällstillit och samhällssolidaritet att göra – och här har samhället tillåtits att utarmas under alltför lång tid".
Svenska kyrkan har ett lagreglerat uppdrag
Ärkebiskopen framhåller att Svenska kyrkans verksamhet och arbete inte "bara" kan liknas vid en förening utan att det rör sig om en samhällsinstitution med ett lagreglerat uppdrag att vara rikstäckande.
"Kyrkorna behövs, och de fungerar som en andlig infrastruktur i vårt land. De lokala kyrkorna är alltså inte Svenska kyrkans stora problem. De är vår stora tillgång för att utföra vårt uppdrag."
Inte minst märks kyrkans arbete och funktion i tider av oro, skriver ärkebiskopen. Han tar sedan upp att det finns olika typer av kyrkobyggnader som används olika mycket:
"Givetvis behöver vi förhålla oss till att det finns kyrkor som av olika anledningar inte används så mycket. Men kyrkor är både vardagsbyggnader och högtidsbyggnader. Högtidsbyggnader används aldrig särskilt mycket, men det innebär inte att de är ovidkommande.
Ska även finnas i miljöer inte många människor bor
Trots att det pågår en samhällsomvandling som bland annat yttrar sig i de 125 kyrkor som sålts sedan 2000 skriver ärkebiskopen att en del av uppdraget handlar om att även finnas i miljöer där inte många människor bor. Detta då en av kyrkans funktioner är att hålla samman Sverige.
Tanken är att det statliga stödet ska vara en en kompensation för det arbete som Svenska kyrkan gör för att ta hand om kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser. Men summan har alltså inte förändrats sedan stödet började ges trots kraftig inflation.
"Under åren 2009–2021 uppgick de årliga drift- och underhållskostnaderna för kyrkor och kapell som ägs eller förvaltas av Svenska kyrkan i genomsnitt till knappt 1,5 miljarder kronor per år. Den kyrkoantikvariska ersättningen finansierade cirka 31 procent av den totala kostnaden för drift och underhåll av kyrkor och kapell, det vill säga i genomsnitt knappt 460 miljoner kronor per år", skriver ärkebiskopen.
Uppmanar regeringen till en höjning
För att ge en bild av hur den ersättningen på 460 miljoner står sig nämner ärkebiskopen renoveringen av den Kungliga Operan i Stockholm. En renovering som, om den blir av, uppskattas landa på en kostnad på sju miljarder kronor.
"Den kyrkoantikvariska ersättningen har legat stilla sedan år 2010. Det är uppenbart att Svenska kyrkan på sikt inte har råd att vårda sin del av kulturarvet utan ett ökat statligt stöd. Eftersatt underhåll av samhällsinstitutioner har vi sett mycket av under de senaste decennierna. Gör inte om det misstaget med kulturbyggnaderna! Det är betydligt billigare att hålla byggnader i ordning på löpande basis än att göra nödräddningar i sent stadium."
Han avslutar sin artikel med uppmana både regeringen och Kulturdepartementet att höja ersättningen nu.
