– Kapitlet om valet är det största i kyrkoordningen och det behöver göras ordentliga utredningar innan kyrkomötet kan fattat beslut. Det är komplicerade regelverk som måste till.
Först måste kyrkomötet enas om att beställa en utredning av kyrkostyrelsen.
– Jag skulle tro att det behövs minst två till tre år från det att kyrkomötet lägger en beställning till att det finns ett nytt regelverk på plats för att genomföra ett val enligt en ny ordning.
– När det gäller indirekta val ska man komma ihåg att det finns flera olika varianter att ta ställning till. Ska man till exempel ha elektorsval eller delegatsval?
Sedan skulle det dröja ytterligare några år innan ett val med det nya systemet kan genomföras.
– Beslutet behöver ske i god tid innan ett val då valkansliet börjar planera flera år i förväg, bland annat med omfattande systemutveckling.
Fredrik Nilsson var involverad i rättsavdelningens rapport ”Direkta eller indirekta val – en konsekvensanalys”.
Kan indirekta val påverka demokratin?
– Konsekvensanalysen drar inga sådana slutsatser, utan säger att båda valsystemen är att betrakta som demokratiska.
Han säger att det är svårt att prata om fördelar och nackdelar med systemen.
– Som framhålls i analysen handlar skillnaderna snarare om perspektivförskjutningar där olika personer gör olika bedömningar av vad som är viktigt med valsystemet och utifrån det landar i att det ena eller det andra systemet är att föredra.
Går det att dra några slutsatser om vilket som är mest förenligt med kyrkosynen?
– Det konstateras att såväl direkta som indirekta val är förenliga med kyrkosynen så som den framgår av kyrkoordningen.
Hur kostnaderna för kyrkovalet skulle påverkas om ett indirekt valsystem införs, granskades inte i rättsavdelningens rapport.
