Bagarmossen slöt upp i kyrkan efter dödsskjutningen

Jerker Ekvall, tillförordnad kyrkoherde i Skarpnäcks församling, i Bagarmossens kyrka efter skjutningen. Foto: Marcus Gustafsson. 

Tonåringarna gråter utanför Bagarmossens kyrka som håller extra öppet sedan en 16-årig pojke skjutits ihjäl. Skarpnäcks församling vill skapa ett tryggt rum för ungdomarna i Bagis.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

9 kr per månad i tre månader

Få tillgång till alla på sajten (ord pris 125 kr/mån) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Jerker Ekvall, tillförordnad kyrkoherde i Skarpnäcks församling, i Bagarmossens kyrka efter skjutningen. Foto: Marcus Gustafsson. 

Jerker Ekvall, tillförordnad kyrkoherde i Skarpnäcks församling, tänder ett ljus i kyrksalen. Natten mellan tisdagen och onsdagen avled en pojke efter en skjutning i Stockholmsförorten Bagarmossen. Nyhetsflashen om en skjutning skakar om men förvånar inte, enligt ungdomarna som har tagit sig till kyrkan i Bagarmossen. 

Under hela morgonen har de tagit emot gamla som unga, som söker tröst efter det inträffade.  

- De flesta uttrycker sorg över ännu ett barn, säger diakonen Pia Petersen.

Prästen Jerker Ekvall och diakon Pia Petersen jobbar i kyrkan för att stötta Bagarmossens invånare. Foto: Marcus Gustafsson

Orolig och nervös

Hon har varit på plats sedan tidigt och har sett en strid ström av människor som uttrycker sorg men också en tacksamhet över det som är kvar. 

- Det är klart att det känns när ungdomarna också frågar hur jag mår, säger hon. 

Utanför kyrkan sitter bagisborna Anna Andersson och Pia Bergström som hörde helikoptern under natten då skjutningen inträffade. 

Anna Andersson tycker det är bra att kyrkan står öppen. 

Bagisborna Anna Andersson och Pia Bergström. Foto: Marcus Gustafsson

-  Du vet inte vad någon annan har för bakgrund och har varit med om i livet. Det är bra att dörrarna är öppna för vem som helst, säger hon. 

Pia Bergström, som själv är mamma, känner inte igen sitt Bagarmossen.

- Det har blivit så stökigt och man känner sig orolig och nervös jämt. Men härinne får vi kramas, säger hon. 
 

Inte första skjutningen

Jerker Ekvall tycker situationen med de många skjutningarna är tragisk. Han berättar att församlingen nu arbetar tillsammans med stadsdelen, polisen, fritidsgården och skolan i hopp om att bromsa utvecklingen.

Kyrkan vill erbjuda en medmänsklig närvaron i sorgen. Foto: Marcus Gustafsson

- Tyvärr är det inte första gången vi drabbas av en skjutning. Vi hade en manifestation med temat ”Våra barn ska inte dö” efter en dödsskjutning förra hösten, den fick stor uppslutning. Vi måste göra det vi kan för att ge människor möjlighet att uttrycka sina känslor kring det fasansfulla när en ung människa dör, säger Jerker Ekvall. 

- Vi kan inte ändra på det som har skett. Det vi kan erbjuda är den medmänskliga närvaron. Att hålla öppet är ett sätt att visa att vi bryr oss oavsett, säger han.

Ljuset som tänts i kyrkan för offret i skjutningen. Foto: Marcus Gustafsson

"Hemskt att hämta döda barn"

Utanför kyrkan sitter Irina Valenceva med sin familj. Hon jobbar inom ambulansen och fick under morgonen höra av sina kollegor att natten var tung.

- Det är hemskt att hämta döda barn. Tyvärr tror jag att det bara är en tidsfråga innan det händer igen, säger hon. 

Irina Valenceva med sin familj. Foto: Marcus Gustafsson

Det är glest på gatorna bortom Bagis centrum. Lite längre bort vid brottsplatsen står en samling människor, de flesta väldigt unga och håller om varandra.  

Poliserna Paul Åkerman och Patrik Höglund berättar att brottsplatsen har varit avspärrad. Det är först nu som det har getts utrymme för sorg. 

- Det är bra att kyrkan tar hand om ungdomarna, säger Patrik Högland.

Poliserna tycker sig se en större uppslutning av människor runt brottsplatsen än vid tidigare skjutningar. 

- Vi märker att de boende är oroliga. Men det är viktigt att komma ihåg att den här typen av händelser inte är direkt knuten till stadsdelen som sådan. De kan inträffa slumpvis, säger Paul Åkerman. 

Slut på ord

Diakonen Christer Olsson slår sig ner i solen utanför kyrkan. 

- Jag tänker på offret och hans familj. Också på förövaren och dennes familj. 

Plötsligt brister en grupp tjejer ut i gråt. Christer Ohlsson reser sig upp och tillsammans bildar de en cirkel. 

Prästen Jerker Ekvall ber oss lämna plats. 

- Hoppet överger oss aldrig. Inte heller beslutsamheten att mötas upp tillsammans, säger han.

Poliserna tycker sig se en större uppslutning av människor runt brottsplatsen än vid tidigare skjutningar. Foto: Marcus Gustafsson