Barnen sida vid sida med de vuxna i julspelet Till Betlehem

Fjärde söndagen i advent, den 22 december, ges julspelet Till Betlehem. Uppförandet i Slottskyrkan i Stockholm är ett lägligt avbrott i julstöket dan före dan före dopparedan. 

– Inte ens alla stockholmare känner till Slottskyrkan så det finns flera anledningar att komma hit, säger Karin Karlberg, hovpredikant, men just i detta sammanhang skapare av julspelet.

Generationsöverskridande

Som präst sedan 1975, bland annat kyrkoherde i Östertälje församling i Södertälje, har Karin Karlberg funderat mycket på julspelens karaktär och funktion. Hon har dramatiserat ett antal genom åren och lyfter gemenskapen och det generationsöverskridande som spelens kärna.

Julspelet är en gammal tradition och innebär en presentation av evangeliet på ett annat sätt än bara ord, säger hon. Spelet involverar många fler än prästen. 

– Barnen är inte med som dekor, utan deltar sida vid sida med de vuxna. Vi har roligt tillsammans och förenar liten med gammal. Det verkligt spännande är att inte utgå från eller bygga en gemenskap på ålder. Hur ofta sker det egentligen?

Musikaliskt

Karin Karlberg arbetade tidigare med organist Marianne Viper i Södertälje. Och det var Marianne Viper, i dag musikterapeut inom den palliativa vården och frilansande musiker, som fick uppdraget att tonsätta texterna.

– Mitt uppdrag var att förstärka julspelet musikaliskt, säger Marianne Viper. 

– Jag fick lyssna till Karins berättelse och började jobba mig igenom hur karaktärerna i texten kunde förmedlas. Att behålla en stil som gör att julspelet som form känns igen med ett gammalt tema, samtidigt som jag ville förnya, var utmanande. Att måla i harmonier, i det melodiska var väldigt roligt. 

Körsångare

Marianne Viper berättar också om uppgiften att skriva musik som både barnkör och vuxna solister klarar av.

– Jag fick fria händer. Men balansakten, så här låter julen och så här låter nyskapad musik, var spännande. Jag skrev olika varianter och stämde av med Karin. 

I julspelet deltar körsångare från Hölö-Mörkö församling och Kiladalens församling i Strängnäs stift samt Slottskyrkans kör. Dessutom deltar sångsolister. Varje kör har övat på sångerna i den egna församlingen för att träffas en lördag i november, sjunga tillsammans och sätta ihop alla delar till en helhet. 

Lyfter barnets betydelse

Julspelet Till Betlehem har de traditionella beståndsdelarna i sig, men handlingen är vinklad för att lyfta fram barnens betydelse. Vid sidan av huvudpersonen Jesusbarnet är den andra ­huvudkaraktären också ett barn. Detta barn spanar mot stjärnhimlen, upptäcker plötsligt en ny stjärna och störtar iväg till stjärntydarna för att berätta. 

– Stjärntydarna förringar vad barnet sett. De förringar också de gåvor barnet vill ta med till den nyfödde konungen: ull, en lykta och en melodi. Men barnet tar sig fram ändå och får överlämna sina gåvor, som står i stark kontrast till maktens och praktens gåvor: guldet, rökelsen och myrran, förklarar Karin Karlberg.

– Spelets kärna kan sägas vara orden i sången De sökte sig fram efter barnet som stjärntydarna sjunger. De sökte Gud i det upphöjda men fann att det heliga, det gudomliga, bar enkelhetens förklädnad. 

Karin Karlberg vill inte avslöja för mycket om slutet men utlovar bland annat en omvändelse av de sturska stjärntydarna.