Begränsade öppettider – men inte i Aneby

Kyrkoherden Peter Andreasson och förtroendevalda Ingegärd Malmberg Bohlin är två av alla som hjälps åt att hålla kyrkorna öppna i Aneby pastorat. Foto: Anna Hallams
Torgny Lindén.
Markus Dahlberg.
Dick Harrison.

Hålla kyrkan öppen eller stängd? Senast var det historieprofessorn Dick Harrison som lyfte frågan.

I Aneby pastorat finns nyckelpigor som ständigt är redo att låsa upp för besökare. Inte ens en grov stöld i fjol fick pastoratet att ändra på den öppna linjen.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Kyrkoherden Peter Andreasson och förtroendevalda Ingegärd Malmberg Bohlin är två av alla som hjälps åt att hålla kyrkorna öppna i Aneby pastorat. Foto: Anna Hallams
Torgny Lindén.
Markus Dahlberg.
Dick Harrison.

I fjol var kyrkorna i Sverige i genomsnitt öppna 131 dagar. Det är nio dagar färre per kyrka jämfört med tio år tidigare, enligt Svenska kyrkans rapport till regeringen om de kyrkliga kulturvärdena och användningen av den kyrkoantikvariska ersättningen.

Markus Dahlberg, chef för enheten kulturarvsstöd på kyrkokansliet, säger att det inte finns någon jämförbar statistik över hur det såg ut före kyrka-statseparationen 2000. Men allt pekar på en långsam nedåtgående trend vad gäller öppna kyrkor, utöver den organiserade verksamheten.

– Ansvaret för det kyrkliga kulturarvet är frågor för hela samhället. Att Svenska kyrkans medlemmar själva står för hälften av kostnaderna för vård och underhåll av det kyrkliga kulturarvet är tungt, säger han.

– Det här är ingen enkel problematik, men jag tycker att regeringen ändå verkar medveten om svårigheterna. Tillgängligheten är en viktig och återkommande fråga.

När Torgny Lindén, pressekreterare i Göteborgs stift, var nyinflyttad i Göteborg för några år sedan, tog han och hans fru många promenader i staden. Deras längtan att lära känna Göteborg var stor och de ville börja med kyrkorna.

– Vi vandrade i väg en lördagförmiddag i oktober och började med Vasakyrkan. Vi var så nyfikna på den nyromantiska kyrkan som också har jugendstil. Men vi kände på dörren och den var låst.

Foto: Anna Hallams

När de vandrade vidare, visade det sig att Hagakyrkan också var stängd liksom Oscar Fredriks kyrka.

– Då gav vi upp och gick till Feskekörka i stället. Den var öppen i alla fall, säger Torgny Lindén och skrattar, men blir snart allvarlig.

– Det är lite tråkigt att kyrkorna ska vara stängda när många har tid att lära känna sina kyrkor. Det har förstås flera orsaker; ingen verksamhet pågår, stöldrisk och bemanning.

– På landet kan det säkert också bero på att stora pastorat med många kyrkor kan ha ambulerande arbetslag med vaktmästare. En tanke som jag i alla fall bär med mig från Karlstads stift som har många landsortskyrkor.

Torgny Lindén bollar ofta en idé med sin fru Gunilla om deras framtida pensionärsliv, så småningom:

– När jag blir pensionär skulle jag gärna sitta i en kyrka då och då och bara finnas till hands. Antingen får jag gott om tid att läsa eller så får jag chansen att möta människor som besöker kyrkan.

Det är lite tråkigt att kyrkorna ska vara stängda när många har tid att lära känna sina kyrkor. Det har förstås flera orsaker; ingen verksamhet pågår, stöldrisk och bemanning. Torgny Lindén, pressekreterare i Göteborgs stift

Samma erfarenheter som Torgny Lindén gjort, har Dick Harrison, professor i historia, nyligen skrivit om i en krönika i Svenska Dagbladet. ”De förbommade kyrkorna är det största och mest utbredda svenska exemplet på hur vi dagligen berövas vårt gemensamma kulturarv – det konstnärliga, det arkitektoniska, det andliga och det historiska”, skrev Dick Harrison. Till Kyrkans Tidning säger han att krönikan mött positiva reaktioner.

– Några personer har skrivit till mig och uttryckt sin glädje över att jag tar upp ämnet. De håller med mig.

Men det finns exempel på öppenheten som Dick Harrison efterfrågar. I Småland till exempel.

Ingegärd Malmberg Bohlin bor i Vireda prästgård intill Vireda kyrka. Hon är en av den medeltida träkyrkans nyckelpigor vars namn och telefonnummer står på kyrkporten. I fjol guidade hon närmare 50 gånger, allt från en person till en hel busslast.

– Kyrkan ligger vid en trevägskorsning och det är många som passerar. Vår kyrka är speciell, det finns kanske tolv medeltida träkyrkor i hela Sverige. Är man intresserad av kyrkor så brukar man känna till Vireda.

– Härom året träffade jag några holländare som hade läst om Vireda kyrka och bestämt sig för att komma hit. Vi befinner oss i utvandrarbygder så vi har många besökare från USA också, förutom alla andra turister.

Ingegärd Malmberg Bohlin är ledamot av församlingsrådet i Haurida-Vireda församling, en av fem församlingar i Aneby pastorat. Totalt nio kyrkor finns i pastoratet, varav sju medeltida, som den i Vireda. Uppdraget som nyckelpiga är en förmån, säger hon.

– Vi har ett noga förberett schema så att vi alltid kan öppna när någon ringer, förutom våra generösa öppettider. När jag går ner till kyrkan för att låsa på kvällen, blir jag ofta rörd till tårar när jag läser vad besökarna skrivit. Det är lön för varje steg jag tar.

Foto: Anna Hallams

Allt löst och stöldbegärligt är undanplockat efter en översyn för några år sedan. Risk för brand finns, men ”det går inte att oroa sig för det”.

– Vi är ett litet pastorat med ett stort engagemang och en kyrkoherde som betonar vikten av öppenhet i kyrkan, särskilt det här året med stora prövningar.

– Det är mycket tal om stängda kyrkor och ett kulturarv som inte är för alla, men det behöver inte vara så. Hos oss bygger det på frivilliga insatser och kreativitet, som automatiska lås på några kyrkor.

Peter Andreasson är kyrkoherde i Aneby pastorat. Han tycker att det är ledsamt att möta en stängd kyrkport och hade han fått önska fritt hade kyrkorna varit öppna dygnet runt.

– Det går inte av försäkringsskäl, men vi måste påminna oss om att kyrkorna är våra gemensamma heliga boningar. Det är inte kyrkans kyrkor, utan människornas kyrkor. Att få gå in och få en stunds ro gör något med oss människor.

– Det handlar om att svara upp mot det löfte som kyrkan gav staten inför separationen vad gäller tillgängligheten och kulturarvet. Hos oss sker allt på frivillig basis och vi gör så gott vi kan.

– Vi har beslutat att just detta år hålla öppet från mars till allhelgonahelgen, så mycket som möjligt. När människorna behöver kyrkan ännu mer än vanligt, ska vi väl knappast låsa kyrkorna?

I fyra kyrkor sitter fjärrlås, men i övriga kyrkor finns någon som öppnar och låser och som kan finnas till hands för besökaren.

– Vår biskop har uppmanat oss att så långt det är möjligt hålla kyrkorna öppna, att tända ett ljus när vi öppnar och be för bygden. Jag vet flera nyckelpigor som gör det.

I fjol hände dock något som skakade om hela pastoratet. En kormatta i en av kyrkorna, signerad Märta Måås-Fjetterström, försvann. Plötsligt, några månader senare, dök mattan upp hos en antikvitetshandlare i Stockholm och tjuven kunde gripas och dömas.

– Självklart funderade vi då över öppenheten. Lite mer vaksamma har vi blivit. Men nu är mattan undanplockad och viktigast av allt, kyrkorna är fortfarande öppna.

Fakta: Öppettider

Några år har gått sedan Torgnys Lindén kyrkvandring. Hur ser det ut i dag?

Oscar Fredriks kyrka: öppen på vardagarna, samt på helgerna då något händer i kyrkan.

Vasakyrkan: öppen klockan 8.30–15.30 vardagar samt morgon och kväll i samband med söndagsgudstjänst på söndagarna. Stängt på lördagar.

Hagakyrkan: öppen klockan 11–14, måndag till och med torsdag, lördagar 11–13, söndagar i samband med gudstjänst. Öppet andra tider om gudstjänst firas.

Fakta: Tillgänglighet

Kyrkors tillgänglighet handlar om fysiska besök, men också om kommunikation och delaktighet genom till exempel:

Kyrkorumspedagogik

Digitala medier

Deltagande i seminarier och debatter

Publicerade böcker och rapporter

Källa: Svenska kyrkans redovisning 2019 angående de kyrkliga kulturvärdena och användningen av den kyrkoantikvariska ersättningen,rapport till kulturdepartementet.