Bengt Ådahl får inte tillbaka kragen

Arkivbild. Foto: Johannes Frandsen, Missionsprovinsen

Överklagandenämnden avslår Bengt Ådahls överklagan. Han vigdes till biskop i Missionsprovinsen i april i fjol och fråntogs därefter rätten till att utöva ämbetet av Göteborgs domkapitel.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Arkivbild. Foto: Johannes Frandsen, Missionsprovinsen

Enligt Överklagandenämnden är Missionsprovinsen en kyrkogemenskap utanför Svenska kyrkan. Genom att låta sig vigas där. "i konflikt med Svenska kyrkans ordning", har han brutit mot vigningslöftet att "följa vår kyrkas ordning". 

"Den jämförelse som Bengt Ådahl gör med Svenska Frimurareorden är inte relevant, skriver Överklagandenämnden i sitt beslut.

"Även om orden har en kristen grundsyn är det inte fråga om en kyrklig förening. Till skillnad från Missionsprovinsen är orden inte en egen kyrkobildning."

I samband med avkragningen sa biskop Susanne Rappmann:

– Domkapitlet kunde inte komma fram till något annat beslut än att frånta prästen rätten att utöva prästämbetet. Det är inte förenligt med att vara präst i Svenska kyrkan och låta sig vigas till biskop i en annan kyrka.

Innan Bengt Ådahl pensionerades arbetade han som präst i Svenska kyrkan. Han sa tidigare till Kyrkans Tidning gällande Missionsprovinsen:

– Vi är en del av Svenska kyrkan som förvaltar Svenska kyrkans arv av klassisk kristendom. Jag har inte utträtt ur Svenska kyrkan och vi är inget registrerat trossamfund.

– Om Svenska kyrkan hade varit litet mer vidsynt att tillåta olika fromhetsriktningar att verka inom kyrkan hade inte Missionsprovinsen behövt bildas.

Överklagandenämndens beslut kan inte överklagas.

Andreas Stenkar Karlgren är ombud för Bengt Ådahl.

Beslutet är självklart väntat, säger han. Samtidigt måste det beklagas. 

Det som behövs nu är den kyrkopolitiska viljan att komma tillrätta med en ekumenisk situation som saknar motstycke för Svenska kyrkans del. Det finns bara ett enda sammanhang som behandlas på detta sätt av Svenska kyrkan och det är Missionsprovinsen. Ska Svenska kyrkan med trovärdighet kunna vara en ekumenisk brobyggare så får man visa att det också gäller den egna minoriteten, säger Andreas Stenkar Karlgren.

Fakta: Missionsprovinsen

Missionsprovinsen bildades 2003 i protest mot kyrkomötets beslut att inte prästviga dem som inte kan samarbeta med kvinnliga präster. Det togs 1993. De är även starkt emot kyrkomötets beslut 2009 att tillåta äktenskap mellan par av samma kön. Missonsprovinsen kan ses som fortsättning på Svenska kyrkans fria synod bildad 1983 och de så kallade Linköpingsmötena år 1997 och år 2002, organiserade av förre Göteborgsbiskopen Bertil Gärtner. Han var länge en ledande person i de här sammanhangen.

Missionsprovinsen skriver i sin ordning att den står ”i kontinuitet med den andliga tradition som vuxit fram och förvaltats i enlighet med denna bekännelse inom Svenska kyrkan, och betraktar sig som ett icke-territoriellt stift i denna tradition”.