Beredskap: Nu har Svenska kyrkan börjat krigsplacera anställda

Kyrkans Tidning har tidigare  om  Svenska kyrkans beredskapsplan. I planen finns riktlinjer som måste följas vid regeringsbeslut om höjd eller högsta beredskap. Det kan innebära att viss personal måste krigsplaceras.

Det är först vid höjd eller högsta beredskap som församlingens krigsorganisation aktiveras och då ska den placerade inställa sig på sin tjänstgöringsort. 

Samordnar civilt försvar

Lisa-Gun Bernerstedt är ställföreträdande avdelningschef på ledningsavdelningen och samordnare av arbetet med civilt försvar på kyrkokansliet. Hon påminner om det brev från biskoparna och kyrkostyrelsen som skickades ut i slutet av förra året till kyrkoherdarna och kyrkorådens ordföranden med uppmaningen att göra arbetet med krigsplaceringar och analyser över verksamheterna i församlingar i händelse av krig. 

- Precis som i det civila samhället behöver man förbereda och säkra verksamheterna i kyrkorna, och där ingår krigsplaceringar. Svenska kyrkan har, när det gäller de statliga uppdragen som rör begravningsverksamheten och de kyrkliga kulturminnena, skyldighet att vidta beredskapsförberedelser. Och biskoparna skrev om det förändrade världsläget och uppmanade församlingar och pastorat att göra detta arbete. 

Berör olika anställda

Vilka anställa det gäller beror på hur det ser ut i församlingar och pastorat. 

- Det beror till exempel på att församlingar är olika stora och har olika många verksamheter. Grundarbetet går ut på att tänka igenom vad man behöver kunna göra även under svåra omständigheter och utifrån det göra krigsplaceringsplan. Det finns inga rekommendationer om vilka det ska gälla utan det handlar om att se över sin situation. 

När en församling eller pastorat gjort en lista över krigsplacerad personal skickar de in den till plikt- och prövningsverket som gör en disponibilitetskontroll där man ser om dessa redan är placerade någon annanstans, till exempel av en tidigare arbetsgivare.

- Innan någon kan krigsplaceras behöver det ha säkerställts att hen inte är krigsplacerad någon annanstans. I så fall är båda arbetsgivarnas uppgift att diskutera var den här personen gör störst nytta för totalförsvaret. Det kan handla om att man vill ha funktionen i Svenska kyrkan och en överenskommelse om att släppa personen görs. 

Krigsberedskap från låg nivå

Så krigsplacering är egentligen inget nytt, men har aktualiserats på senaste tid i och med att försvaret rustar upp. 

- Men man pratade nog inte så mycket om det förr. Eftersom att hela samhället nu arbetar med beredskapsplanering så talar vi mer om det. Svenska kyrkan har sedan länge en väl utbyggd krisberedskap. Men just i beredskap för krig så har vi upphämtning att göra i hela samhället, vi hämtar upp från en låg nivå, säger Lisa-Gun Bernerstedt och tillägger att det inte finns något datum när det ska vara klart.

- Vi har inga uppgifter om hur många församlingar som är klara med arbetet. Vi får i vissa fall rapporter om hur det ser ut i stiften och hur långt de kommit. Men generellt så är det ett arbete som pågår i Svenska kyrkan och vissa är klara. 

Svenska kyrkan har enligt lag ansvar för begravningsverksamheten i Sverige, men även andra religiösa samfund förrättar begravningar. Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bör också de ha en beredskapsplan. 

- De får använda sig av samma lag så att de kan genomföra ceremonier på ett värdigt sätt även under svårare förhållanden, säger Jan-Olof Olsson till Sveriges radio.