Få ifrågasätter att Svenska kyrkan ska finnas på plats på sjukhus, anstalter, regementen och universitet, men hur denna närvaro ska finansieras har inte varit lika självklart. Idag är det pastorat och församlingar som betalar omkostnaderna med viss stöttning av stiften. Nivån på de ekonomiska bidragen från stiften till församlingarna varierar över landet.
Ska ses som en rekommendation
På uppdrag av kyrkomötet har den nationella nivån utrett finansieringen av institutionssjälavården. Ett förslag har varit ute på remiss till stiften under hösten, och på kyrkostyrelsens möte i mitten av februari fattades beslut om hur detta institutionssjälavårdsbidrag ska utformas. Bidraget blir en del av det nationella utjämningssystemet, och nivån på det totala stiftsbidraget, som ligger på 365 miljoner kronor, höjs inte. Däremot specificeras att en del av detta stiftsbidrag, 80 miljoner kronor, bör fördelas till institutionssjälavården.
Wanja Lundby-Wedin
- Vi har fattat beslutet efter samråd med stiften. Vi kan sedan inte styra över hur stiften fördelar sina bidrag, men detta ska ses som en tydlig rekommendation. Vi har också satt en definition så att bidragen till institutionssjälavården kan bli mer enhetliga över landet, säger Wanja Lundby-Wedin, som är första vice ordförande i kyrkostyrelsen.
Ser bidraget som en uppmuntran
Bidraget ska stötta Sjukhuskyrkan, den andliga vården inom Kriminalvården och på Migrationsverkets förvar. Dessutom stöttas militärsjälavården. Storleken på bidraget baseras bland annat på hur många regementen och hur många anstaltsplatser det finns inom stiftets gränser. Det innebär att vissa stift får höjda eller sänkta bidrag jämfört med tidigare.
Enligt en beräkning som kyrkokansliet gjort utifrån 2022 års statistik så skulle den stora förloraren bli Växjö stift, vars stiftsbidrag skulle sjunka med 5,6 procent. Strängnäs stift skulle dock få nästan två miljoner kronor mer, eller en ökning på 7,1 procent.
- Det är bra att frågan blivit avgjord så att stiften nu kan arbeta mer långsiktigt med institutionssjälavården. Och det klart att vi tycker det är bra att vi får ett större bidrag, men det förpliktigar också, säger Jimmy Åkerfeldt, som är stiftsdirektor i Strängnäs stift.
Han menar att den nya bidraget innebär en uppmuntran för församlingar som ansvarar för institutionssjälavård.
- Det har varit en återkommande fråga hur man ska få detta att gå ihop. Samtidigt är inte ekonomin den enda utmaningen, det behövs också kompetent personal och ett väl fungerande samarbete med institutionerna. Men det klart att ekonomin är en viktig bit, säger han.
Kan leda till att vissa tvingas ompröva sin verksamhet
Även stift som får behålla sitt bidrag på ungefär samma nivå som tidigare kan påverkas av kyrkostyrelsens beslut. Det är inte säkert att stödet till församlingar med institutionssjälavård följer rekommendationerna.
- I somliga stift har man behållit en hög nivå på stödet till institutionssjälavården, i andra har man inte lagt lika mycket. Det klart att detta kan innebära att vissa stift tvingas ompröva sin verksamhet eller se över sin avgiftsnivå, säger Wanja Lundby-Wedin.
Avgränsat till platser där man kan vara ofrivilligt
Den stora knäckfrågan har varit om Universitetskyrkan ska inkluderas i systemet, något som åtta av tretton stift önskade i sina remissvar. Kyrkostyrelsen väljer dock ett annat spår, då man vill avgränsa bidraget till människor i särskilt utsatta situationer. Kyrkostyrelsen menar att de som befinner sig på sjukhus och anstalter, och även de som gör värnplikt, i någon mening befinner sig på platser som de inte själva valt. Studenter befinner sig dock i en annan livssituation och har möjlighet att själva söka sig till en församling.
- Samtidigt ser kyrkostyrelsen att Universitetskyrkan spelar en viktig roll och förutsätter att stift och församlingar även fortsättningsvis stödjer verksamheten. Men vi har valt att avgränsa till platser där man kan vara ofrivilligt och långt borta från sin egen församling, säger Wanja Lundby-Wedin
