Uppdaterad
Biskopen hänvisar till det förslag från Folkhälsomyndigheten som gör det möjligt för till exempel museer och konsthallar att öppna för publik igen. Då med samma regler som för handelsplatser, upp till 500 personer.
Samtidigt har Folkhälsomyndigheten tidigare föreslagit att åtta-gränsen ska fortsätta gälla för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster inomhus, bland annat gudstjänster. Om de närvarande sitter kan 50 få delta.
- Stora katedraler kommer, i bästa fall, få välkomna en tiondel av det antalet personer från den 11 april. Min fråga till Folkhälsomyndigheten och till socialministern är enkel: Varför är kyrkor farligare än museer? skriver Fredrik Modéus i debattartikeln.
- Folkhälsomyndigheten har i egna analyser konstaterat att religiösa sammankomster är en kategori av samlingar där risken för smittspridning är mycket låg. Ändå särbehandlas kyrkor, synagogor, tempel och moskéer när samhället långsamt öppnas igen.
Fredrik Modéus konstaterar att möjligheten att fira gudstjänst är viktig för den existentiella folkhälsan. Han hänvisar också till att det är en grundlagsskyddad fri- och rättighet att få utöva sin religion. En rättighet som endast i yttersta undantagsfall får begränsas:
- Ur ett rättighetsperspektiv är det en smula märkligt att riksdag, regering och Folkhälsomyndighet inte ger lika möjligheter till religionsutövning som man ger till exempel handel i köpcenter eller kulturupplevelser på ett museum. Det kan därför ifrågasättas varför en sammankomst där deltagarna utövar sina grundläggande fri- och rättigheter ska regleras hårdare än ett besök på en kulturinstitution som ett museum.
Fredik Modéus påpekar också att Svenska kyrkans församlingar vidtagit kraftfulla åtgärder för att minska smittspridningen under det år som gått med pandemin:
- Vi har följt, och kommer att fortsätta följa, de regler som finns. Vi vill fortsätta arbeta för kloka lösningar som minskar risken för smittspridning.
- I Svenska kyrkan finns det kyrkorum av varierade storlekar. Det är därför inte rimligt att samma regler ska gälla i en stor katedral som i en liten medeltida kyrka. Samtidigt kan regelverket inte utgå från förutsättningarna i den lilla medeltida kyrkan, skriver biskopen vidare och efterlyser flexibla regler och rekommendationer som utgår från kyrkorummets storlek och som möjliggör ett religiöst liv utan ett onödigt risktagande.
Till Kyrkans Tidning säger Fredrik Modéus att han fått många reaktioner på artikeln i helgen.
– Över i princip hela linjen uttrycks en stor tacksamhet för att frågan lyfts.
I fjol rekommenderade du att stänga ner verksamhet även om gränsen var 50 personer. Vad har fått dig att ändra din inställning?
– Det är viktigt för mig att församlingarna firar gudstjänst på ett sätt som minimerar risken för smittspridning. I församlingarna har man vidtagit en mängd olika åtgärder för att säkerställa det. I Växjö stift har kyrkoherdarna under hela pandemin haft mandat att besluta om gudstjänstlivets utformning.
– En kortare tid, i pandemins inledning förra våren, rekommenderade jag att fira gudstjänst ställföreträdande eller digitalt som en försiktighetsåtgärd. När olika åtgärder kom igång för att förhindra smitta var det naturligt att släppa den rekommendationen, något som jag gjorde redan förra våren.
Vad är det som gör att du vill öppna upp nu?
– Som jag skriver i artikeln i DN är hälsobegreppet mångdimensionellt. Den fysiska hälsan är viktig, men även den psykiska, sociala och existentiella hälsan behöver vårdas. Gudstjänstfirande är ett sätt att värna den psykiska, sociala och existentiella folkhälsan.
– Rätten att fritt utöva religion är också grundlagsskyddad, vilket ger den ett starkt skydd för inskränkningar av olika slag. I ljuset av detta är det märkligt att regering och myndigheter vill reglera grundlagsskyddade fri- och rättigheter hårdare än exempelvis museibesök och shopping.
