Den högerextreme politikern Rasmus Paludan genomförde under torsdagen en koranbränning vid Frölunda torg i Göteborg. Även om han möttes av motdemonstranter gick det i huvudsak lugnt till.
Inför hans besök hade biskop Susanne Rappmann tillsammans med Kalsoom Kaleem och Abdullah Almasri från den Muslimska samverkansgruppen gjort ett uttalande där de tog avstånd från de planerade "hatattackerna mot muslimer och Koranen". I uttalandet står det bland annat att sättet som Paludan använder yttrandefriheten är ett hot mot religionsfriheten.
Det står också att: "Vi från Göteborgs stift, Svenska kyrkan, vill uttrycka vår solidaritet med våra muslimska systrar och bröder. Vi ser de lidanden ni går igenom och förstår att detta är ett hot mot era möjligheter att leva värdiga liv. Så får det inte vara!"
Varför protesterar du tillsammans med de muslimska företrädarna?
– Därför att det finns en oro bland våra muslimska vänner i Göteborg. De känner sig utsatta, ensamma och rädda för att bli tystade. De känner att utrymmet för att leva ut sin tro blir trängre och trängre. Då vill vi visa solidaritet med dem.
Tycker du polisen skulle nekat tillstånd?
– Det är inte min uppgift att göra den bedömningen. Förvaltningsrätten har fattat ett beslut. Jag kan peka på att det blir konsekvenser som är svåra, det är mer det jag gör än att diskutera yttrandefrihetens gränser.
På vilket sätt är koranbränning ett hot mot religionsfriheten?
– Människor blir rädda att leva ut sin tro, han står för att de inte ska få vara här i Sverige.
Men du använder ju också starka ord om att detta är ett hot mot muslimers möjligheter att leva värdiga liv. Hur påverkas den möjligheten av koranbränning?
– Jag ser inte att det hotet står för dörren, men vi måste stå upp och försvara deras rätt att leva ut sin tro, annars kan detta i förlängningen få den konsekvensen.
Hur ska man komma tillrätta med det problemet?
– Tänk om jag kunde det svara på det! Jag tänker att det är viktigt att vi pratar om frågorna, och vi behöver synliggöra att det kan vara svårt att leva ut sin tro. Det är ett problem som vi som majoritet behöver vara med och diskutera.
Men måste det inte finnas utrymme för religionskritik?
– Absolut. Men jag uppfattar inte att det är syftet med hans aktion. Då kunde han skrivit en debattartikel.
Elisabeth Ohlsons Ecce Homo-utställning upprörde ju en del kristna, speciellt kristna med rötter i Mellanöstern. Var den utställningen ett hot mot deras möjligheter att leva värdiga liv?
– Vi uttalar oss om situationen som är här och nu. Den stora skillnaden är att det var kritik mot kristen tro i ett kristet majoritetssamhälle, medan detta drabbar en minoritet. Svenska kyrkan var där den stora aktören. Så det är lite äpplen och päron. Detta är inte ett generellt uttalande som vi gjort kring allt som kan uppfattas som en provokation.
