Biskopen: Svenska kyrkan hade stor del i försvenskningsprocessen

Den 15 november lämnade statens sannings- och försoningskommission för tornedalingar, kväner och lantalaiset sitt slutbetänkande till regeringen. 

– Det smärtar att få ta del av alla de här berättelserna. Även om vi har vetat om detta under en rätt så lång tid, blir det så mycket synligare genom kommissionens arbete, säger Åsa Nyström, biskop i Luleå stift.  

Svenska kyrkan en del av förtrycket

Kommissionen har sedan 2020 haft i uppdrag att utreda den assimileringspolitik som bedrevs av svenska staten under 1800- och 1900-talen riktad mot minoritetsgrupperna tornedalingar, kväner och lantalaiset. I uppdraget ingick också att granska Svenska kyrkan ansvar för politikens genomförande. 

– Så mycket av övergreppen och förtrycket skedde genom arbetsstugesystemet, som var en del av skolsystemet. Genom att Svenska kyrkan var statlig och att vi hade ansvar för skolväsendet under så lång tid, hade Svenska kyrkan en stor del i försvenskningsprocessen och påtryckningarna för att få bort det tornedalska språket och kulturen, säger Åsa Nyström. 

Arbetsstugeelever delar sin erfarenheter

På kvällen den 15 november deltog Åsa Nyström i ett panelsamtal i Pajala som samarrangerades av Svenska kyrkan, Svenska tornedalingars riksförbund - Tornionlaaksolaiset och sannings- och försoningskommissionen. 

Två tidigare arbetsstugeelever berättade under samtalet om sina upplevelser. Åsa Nyström säger att hennes viktigaste uppgift är att lyhört lyssna på dessa minoritetsföreträdare och på kommissionen. 

– Vi har också lärt oss från det andra stora försoningsarbetet, med det samiska folket, att försonas gör man genom gemensamt samtal, dialog och arbete. 

Ärkebiskopen uttalar sig

På Dagens Nyheters debattsida skriver kommissionen att “staten och Svenska kyrkan bär ett moraliskt ansvar för de övergrepp som skett.” 

Vidare skriver kommissionen: “Staten och Svenska kyrkan har därför ett ansvar att gottgöra minoriteten för den skada som blivit konsekvensen av assimileringspolitiken. Det krävs upprättelse för att kunna gå vidare. Ett första steg vore att erkänna de historiska kränkningar som nu framkommit.”

– Svenska kyrkan har ett ansvar för att ge dessa människor upprättelse och bidra till att minoritetens rättigheter respekteras. Nästa steg är att fortsätta dialogen med minoriteten kring det som framkommit i granskningen, säger ärkebiskop Martin Modéus i ett pressmeddelande. 

Inte säkert att det blir någon vitbok

Om det kan bli aktuellt med en ursäkt likt den som fördes fram till det samiska folket 2021, är för tidigt att säga, menar Åsa Nyström. 

– Jag vet att den önskan finns hos en del, men först behöver vi läsa kommissionens rapport och samtala med minoritetens företrädare. 

Är det aktuellt med en vitbok?

– Kyrkan har gjort några studier redan innan,  inspirerad av vitboksarbetet med samerna, så vi är på en annan punkt än vi var när vitboksprojektet gentemot det samiska folket startade. I kommissionens rapport finns också en forskningsstudie av Urban Claesson som handlar om kyrkans roll i försvenskningsprocessen, säger Åsa Nyström.

Biskopen berättar också att eftersom förtrycket av tornedalingar, kväner och lantalaiset har varit känt en längre tid har Svenska kyrkan i fler år arbetat med att stärka språket och kulturen genom att bland annat ta fram psalmbok och kyrkohandbok på meänkieli. En bibelöversättning till meänkieli är också under arbete.