Den 15 november lämnade statens sannings- och försoningskommission för tornedalingar, kväner och lantalaiset sitt slutbetänkande till regeringen.
– Det smärtar att få ta del av alla de här berättelserna. Även om vi har vetat om detta under en rätt så lång tid, blir det så mycket synligare genom kommissionens arbete, säger Åsa Nyström, biskop i Luleå stift.
Svenska kyrkan en del av förtrycket
Kommissionen har sedan 2020 haft i uppdrag att utreda den assimileringspolitik som bedrevs av svenska staten under 1800- och 1900-talen riktad mot minoritetsgrupperna tornedalingar, kväner och lantalaiset. I uppdraget ingick också att granska Svenska kyrkan ansvar för politikens genomförande.
– Så mycket av övergreppen och förtrycket skedde genom arbetsstugesystemet, som var en del av skolsystemet. Genom att Svenska kyrkan var statlig och att vi hade ansvar för skolväsendet under så lång tid, hade Svenska kyrkan en stor del i försvenskningsprocessen och påtryckningarna för att få bort det tornedalska språket och kulturen, säger Åsa Nyström.
Arbetsstugeelever delar sin erfarenheter
På kvällen den 15 november deltog Åsa Nyström i ett panelsamtal i Pajala som samarrangerades av Svenska kyrkan, Svenska tornedalingars riksförbund - Tornionlaaksolaiset och sannings- och försoningskommissionen.
Två tidigare arbetsstugeelever berättade under samtalet om sina upplevelser. Åsa Nyström säger att hennes viktigaste uppgift är att lyhört lyssna på dessa minoritetsföreträdare och på kommissionen.
– Vi har också lärt oss från det andra stora försoningsarbetet, med det samiska folket, att försonas gör man genom gemensamt samtal, dialog och arbete.