Bolag ger församling växtkraft

– När alla talade om att kurvorna gick neråt för Svenska kyrkan diskuterade vi om det var en naturlag eller om det gick att vända. Om kyrkan ska ha något existensberättigande måste man förstå att man är till för folk, säger Henrik Rydberg, kyrkoherde i Västanfors Västervåla församling.

Fagersta är en liten tätort nordväst om Västerås med drygt 13 000 invånare i kommunen. Det är ett gammalt brukssamhälle där kyrkan aldrig har haft någon större central plats.

De flesta av församlingens verksamheter ligger i kyrkbyn Västanfors, strax söder om den centrala stadsdelen. Längs kyrkvägen äger församlingen flera fastigheter.

– Vi hade byggnader som inte utnyttjades effektivt. Om jag, till exempel, hade flyttat in i prästgården när jag blev kyrkoherde hade hyran inte ens täckt uppvärmningskostnaderna. Det är lättare att behålla fastigheter om man stoppar in många fötter där.

I prästgården finns i dag förskoleklass och fritids. I tidigare komministergården ligger förskolan. Mitt emellan de båda byggnaderna ligger församlingshemmet med en kontorsavdelning för anställda och traditionell kyrklig verksamhet som bokcirkel och sorgegrupp.

Där finns även en lunchrestaurang och på nedervåningen i suterränghuset, som vetter mot en gräsmatta och en stor sjö, har flera rum gjorts om till konferenslokaler. På nedervåningen ligger också en skolmatsal dit barn och lärare har egen ingång.

– För en gammal kyrkopolitiker är det kul med barnflödet här. Det gör församlingen mer levande, säger Anders Linger (Posk), ordförande i kyrkorådet.

På andra sidan vägen ligger lågstadiet i ett hus som församlingen byggde när skolan växte. I höstas invigdes en ny sporthall på 2 400 kvadratmeter. Förutom en stor gymnastiksal och omklädningsrum finns en hemkunskapslokal och ett klassrum där mellanstadiet har flyttat in.

– Det kom till en punkt då vi behövde bygga ut om vi ville fortsätta driva skola. Vi behövde fler klassrum och det var för mycket logistik att boka andra sporthallar och skjutsa runt barnen, säger Henrik Rydberg.

När skolan startade fanns två årskurser. Nu finns förskoleklass till nian. Totalt går runt 300 barn i skolan och förskolan, som båda är icke-konfessionella. Carina Bredin är klasslärare i lågstadiet.

– Jag tycker det är fantastiskt att församlingen driver skola, den såg att det fanns ett behov.

Hon tycker att det är närmre till påverkan men att det i övrigt inte är någon skillnad från att arbeta på en skola som inte drivs inom Svenska kyrkan.

– Det är klart att kyrkan fysiskt är mer närvarande runt omkring, men i undervisningen följer vi samma läroplan som andra, säger Carina Bredin.

Förhoppningen är att kunna värma en stor del av sporthallen med överskottsvärme från krematoriet på andra sidan vägen och församlingen håller på att se över till vilket pris de kan hyra ut sporthallen till andra.

– Det är viktigt att titta på produktiviteten, hur effektivt man arbetar och utnyttjar resurser. I den kyrkliga världen är väl produktivitet lite av ett fult ord, men det handlar ju om hur man använder medlemmarnas pengar, säger Henrik Rydberg.

Församlingen driver även en begravningsbyrå, en juristbyrå, ett rehabcenter och ett kafé. Flera verksamheter drivs i bolagsform. Skola och förskola finansieras genom skolpeng.

Församlingen har växt från 40 anställda 2002 till 110 anställda i dag. Omsättningen har ökat med i snitt åtta procent per år och näringsverksamheten står i dag för 70 procent. Inför 2021 har församlingen för första gången budgeterat en aktieutdelning från bolagskoncernen till församlingen på en miljon kronor. Men verksamheterna bidrar även till församlingens ekonomi på andra sätt.

– Förskolan brukar göra vinst men inte skolan. Men skolan betalar lokalhyra till församlingen och köper skolmat från vår restaurang.

Begravningsbyrån och juristbyrån går bäst ekonomiskt. De två som arbetar med begravningsbyrån i Fagersta är anställda i församlingen och hyrs ut till begravningsbyrån när det finns arbete där. Behovet av juristbyrån, en jurist som främst sysslar med familjejuridik, uppstod när begravningsbyrån var i gång.

– Det är enkelt för oss att tjäna pengar på en begravningsbyrå och ändå hålla priserna lite lägre än konkurrenterna eftersom vi har alla synergier. Kyrkan ska finnas där från vaggan till graven, så varför inte i detta skede? Vi anser att det är diakoni.

Vilka verksamheter en församling bör driva har varit omdiskuterat. Kyrkans begravningsbyrå i Sverige AB, som drivs av flera församlingar, har tidigare varit i blåsvädret. I kyrkoordningen finns ingen bestämmelse om att en församling inte får driva begravningsbyrå men enligt praxis från överklagandenämnden är det inte tillåtet. Kyrkostyrelsens arbetsutskott har gett kyrkokansliet i uppdrag att göra en förnyad genomgång av frågan.

– Den vinst bolagskoncernen gör stannar i församlingen. Det tycker vi är mycket bättre än att bara sitta och vänta på medlemmarnas pengar. Vill man vara en folkkyrka med bred förankring måste man göra det folk värderar.

Det finns en bred enighet inom församlingen att skola och bolag är rätt väg att gå. Anders Linger säger att det inte är den ekonomiska vinningen som är viktigast vid val av verksamheter.

– Rehabcentret är konjunkturkänsligt och den verksamheten går upp och ner. Men den har vi hållit i även när det gått kärvare och sagt att detta är viktig diakoni. Varför ska inte den få kosta pengar, som kyrkans traditionella verksamhet.

Rehabcentret ligger i bolagskoncernen och en förlust täcks upp med vinster från andra bolag. Om församlingen inte hade startat verksamheterna tror Henrik Rydberg att det hade gått utför.

– Då hade vi varit 28 medarbetare som känt sig marginaliserade i byn. Om vi nu skulle bestämma att det är smutsigt med pengar, att vi inte ska hålla på med det här, då skulle vi svika Fagerstaborna. Behöva stänga verksamheter och säga upp personal.

Församlingen har ökat sin närvaro i Fagersta, men medlemstappet ser ut ungefär som genomsnittet för Svenska kyrkan. Trots det ser Henrik Rydberg fler fördelar än de ekonomiska.

– Det har gett oss en stor kontaktyta. Nästan alla i Fagersta känner någon som har anknytning till kyrkan. Ett barn eller barnbarn i skolan, eller en stammis på lunchrestaurangen.