I måndags kom beslutet: Folketinget, den danska riksdagen, avskaffar store bededag. Detta trots stora protester i hela landet och trots motstånd från facket och den danska kyrkan.
Store bededag, stora bönedagen på svenska, är en högtid som infaller den fjärde fredagen efter påsk och har varit en röd dag i Danmark sedan 1600-talet. Bönedagen är en dag för reflektion och eftertanke, och numera också en stor konfirmationsdag.
Pengarna ska användas till försvaret
Men på måndagen, efter en lång debatt, röstade Folketinget igenom ett lagförslag som innebär att den 5 maj 2023 blir den sista gången bönedagen firas som helgdag i Danmark.
– Det är på grund av den säkerhetspolitiska situationen vi står i, där - så långt vi kan se - vi i Danmark har användning av mer pengar till försvaret och vår säkerhet, sade statsminister Mette Fredriksen efter att beslutet var fattat.
Biskoparna kritiska till beslutet
Biskoparna i den danska kyrkan har flera gånger uttryckt att sättet som regeringen har hanterat frågan om avskaffande av bönedagen, riskerar att skada relationen mellan stat och kyrka.
Biskop Peter Skov-Jacobsen har efter beslutet uttalat sig i en text på danska kyrkans hemsidan.
“Normalt sker större ändringar i kyrkans ritualer och texter genom inkludering av kyrkans många olika aktörer och med respekt för kyrkans demokrati. Men det har som bekant inte skett denna gång.” skriver han.
Äventyrar Danmarks politik
“Myndighetens hantering av processen om lagförslaget betyder också att staten i praktiken blandar sig in i kyrkans inre angelägenheter - helt konkret i kyrkohandboken. (...) Det betyder att förhållandet mellan stat och kyrka är under förändring och det bekymrar mig mycket” skriver Peter Skov-Jacobsen också.
Biskopen menar att politikerna äventyrar Danmarks demokrati genom att inte lyssna på civilsamhället. Han oroar sig för att beslutet kommer att få konsekvenser utanför kyrkan och göra så att befolkningens tillit till myndigheterna sjunker.
