Mesir Takii, handläggare för GVI-strategin. Foto: BRÅ och Lars Rindeskog
Kyrkan ska tillsammans med polis och myndigheter stävja gängvåldet i strategin “gruppvåldsintervention” (GVI). "Om hela samhället kan sluta upp så kan vi se en vändning", säger Mesir Taki, handläggare för GVI-strategin.
Strategin, som används för att stävja grovt våld, har sitt ursprung i USA. I Sverige började gruppvåldsintervention (GVI) som ett pilotprojekt 2018 i Malmö och kallades Sluta skjut. På uppdrag av regeringen har strategin nu börjat spridas till andra kommuner.
Strategin bygger på samverkan mellan polis, kommun, kriminalvård och lokalsamhälle, som omfattar Svenska kyrkan.
Mesir Taki är handläggare för GVI-strategin på Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Han poängterar hur viktigt det är att olika trossamfund är engagerade i detta.
"Trossamfund kan ändra normer"
– Trossamfunden ingår i denna cirkel för att de bidrar till en informell social kontroll. De har en möjlighet att ändra värderingar och normer som råder i dessa miljöer. Vi ser ett enormt driv hos dessa aktörer och fångar snarare upp trossamfunden än får igång dem, säger Mesir Taki.
GVI startade på 90-talet i USA och har visat sig vara framgångsrikt. Men där har myndigheter en mindre roll i samhället än i Sverige, vilket innebär att lokalsamhället kan agera mera där.
– Det som vår socialtjänst gör här är sådant som lokalsamhället får göra i USA, så kyrkan har en större roll där per automatik.
Individer kopplade till grovt våld
Inom ramen för strategin ingår så kallade “call-in” – ett slags gruppmöte där GVI bjuder in dels representanter från de olika aktörerna från lokalsamhället, dels individer som är kartlagda av polisen och kan kopplas till grovt våld. Kyrkan finns med som “hoppets talare” och kan förmedla att det finns ett annat liv och en annan väg att gå än den kriminella.
Andra talare är “sorgens röster” där mammor till offer är inbjudna att tala om hur det känns att förlora en son och ställa frågan till individerna om de vill att denna sorg ska drabba deras mammor. Och “ångerns röst” är en person som själv levt ett kriminellt liv men som hoppat av och visar att man kan arbeta med något annat.
– Individerna ska höra budskapet från hela samhället om att vi inte vill att de ska dö eller döda. Det är lite amerikanskt där talarna har manus och individerna sitter som publik och lyssnar, säger Mesir Taki.
Knyta band
Efteråt öppnas det upp för samtal och individerna får ventilera. Då är tanken att band ska knytas mellan individer och aktörer, och att individerna kan få stöd och hjälp.
– Jag tror att trossamfund alltid kommer att vara mottagliga för olika individer. Kyrkan har en förlåtande roll – när andra väljer att stänga dörren är de öppna för möjligheten att ge stöd, säger Mesir Taki.
Poängen med gruppsamtalen är att samhället ska rikta sina resurser mot de mest våldsdrivande individerna och de grupper som de tillhör. De omkring tio inbjudna individerna – som oftast dyker upp – är de som kartläggningen visar är mest mottagliga för budskapet för att sedan sprida vidare det till sin grupp.
Fakta: Gruppvåldsintervention
- Strategin går ut på att rikta in sig på kriminella grupper snarare än individer, men via de som har mest inflytande på grupperna.
- Ett exempel på ett gott resultat för strategin är Örebro där lokalsamhället visar ett driv och där kyrkan har gjort hembesök hos föräldrar till de unga män som ingår i kriminella nätverk.
- Startade på 90-talet i USA där lokalsamhället har en större plats än i Sverige vilket gjort att kyrkan kan agera mera där.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR
Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in.