Britta Snickars om arbetet som kyrkomusiker i Spanien

Britta Snickars

I Britta Snickars arbetsuppgifter ingår också att fixa it-problem och julmust. Foto: Privat

Britta Snickars är kyrkomusiker och alltiallo i Svenska kyrkan, Costa del Sol i Spanien.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

9 kr per månad i tre månader

Få tillgång till alla på sajten (ord pris 125 kr/mån) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
Britta Snickars

I Britta Snickars arbetsuppgifter ingår också att fixa it-problem och julmust. Foto: Privat

Fakta: Tipsa oss!

Har tips på någon du tycker att vi ska skriva om – anställd eller förtroendevald i Svenska kyrkan?

Mejla till: maria.duregard@kyrkanstidning.se

Vad gör du om dagarna?

– Jag är anställd musiker genom Skut, men musik är det minsta jag gör. Mina andra mössor är bland annat volontärkoordinator, pedagog, diakon, kommunikatör, ansvarig i barnverksamhet. Inte sällan kommer jag hem halv elva på kvällen.

Hur kommer det sig att du jobbar utomlands?

– Min pappa var sjömanspräst och vi packade in julklappar i september till sjömän och på sommaren bilade vi ner i Europa. Det har genomsyrat min uppväxt. Så jag började mitt yrkesliv på Gran Canaria med den lilla kantorsexamen. När jag kom hem till Sverige utbildade jag mig till kyrkokantor och organist och har jobbat som det både i Sverige och utomlands.

Hur ser församlingen ut på plats?

– Den består av många män­niskor som kommer och går, och alltså reser tillbaka till Sverige på sommarhalvåret av skattetekniska skäl. Men de barn som är födda här och har familjer som bor året runt går ofta på konfirmation för att upprätthålla svenskan.

Du har också arbetat i Svenska kyrkan i London. Hur skiljer sig det från här?

– Det är varmare och enklare här, vi har på oss shorts och sandaler och det är lätt att ”glida runt”. Sen ligger kyrkan centralt där alla går förbi och det finns många svenska restauranger, klubbar och affärer på vår gata. Till och med danskar och norrmän kommer hit.

Jag har också en mer flexibel roll. Vi har till exempel ett kafé fem dagar i veckan dit folk kan komma. De behöver inte säga att de går till kyrkan, men i våra samtal kommer vi in ändå på allvarliga saker. Vi är inte en kyrka med valv och högt i tak, utan mer en lägenhet med soffor.

Hur känns det att inte bara jobba som kyrkomusiker?

– Jag trivs jättebra, det är så meningsfullt! Om jag bara skulle vilja sitta och spela hade jag åkt hem för länge sen. Jag trivs i ­rollen att vara flexibel och det är ­jätte­roligt med alla volontärer som kommer. Innan jag kom hit fanns det inga alls här, nu är det mellan 25 och 30 volon­tärer.

Vad har du gjort i dag?

– På morgonen hade vi möte om julbasaren som vi ska ha nästa lördag för att dra in pengar till verksamheten. Det brukar komma omkring 400 personer, mest svenskar som bor här, för att äta en jultallrik, köpa hantverk och delta i lotteri. Sedan har jag organiserat våra volontärer, jagat folk som kan spela på gudstjänsten på söndag, beställt varor till basaren – julmust och svensk sill – haft lite it-problem som vi hjälpt till att försöka lösa samt haft fredagssoppa, där vi samtalar med människor över lite soppa.

Vad är roligast och vad är ­utmaningarna med att jobba ­utomlands?

– Allt är roligt! Att möta människor och försöka hjälpa till. Eftersom vår kyrka är som ett stort vardagsrum så tror jag att många kommer bara för att sitta och prata som på ett kafé, och ibland öppnar de sig. De ser att kyrkan kan vara något annat än de räknat med.

Min utmaning är mitt eget tåla­mod. Jag vill att saker ska hända och ibland går det långsamt så jag bara känner ”aahhh, kan det inte gå lite fortare” (skratt).

Fakta: Britta Snickars

Ålder: 70 år.

Yrke: Kyrkomusiker och ­kantor.

Arbetar: Costa del Sol.

Antal kollegor: En präst – Anders Roos, 76 år – plus många volontärer.

Familj: Två döttrar med ­familjer. Fyra barnbarn.

På fritiden: Motionerar, cyklar, går raska promenader, sjunger i en internationell kör.

Favoritmusik: Just nu är det mest advent- och julmusik med kören. Annars Bach att slappna av till efter intensiva dagar.

Då blev det tokigt: ­”Jag skulle spela på en gudstjänst i Jerusalem en gång och insåg strax innan det började att noterna gick från höger till vänster. Jag hann bara öva fem minuter innan. Det var en utmaning men det gick bra – kanske för att jag kan psalmerna.”