Medlemmar i den norska kyrkan som är 15 år eller äldre kommer att kunna rösta i kyrkovalet den 10 och den 11 september. De kommer att kunna välja ledamöter i kyrkoråd (menighetsråd) och stiftsstyrelse (bispedømmeråd). Det det högsta beslutande organet i den norska kyrkan, kyrkomötet, består av ledamöterna i bispedømmeråd. Det innebär kyrkomötet väljs indirekt i samband med valet av ledamöter i bispedømmeråden.
Tre nomineringsgrupper är registrerade till kyrkovalet: den liberala gruppen Åpen folkekirke de konservativa grupperna Bønnelista och Frimodig kirke. Dessutom finns den kyrkpolitiskt obundna Nominasjonskomkomiteens liste.
Nominasjonskomkomiteen är utsedd av lokala församlingsråd och ungdomsråd och den sammanställer en lista som ska spegla den mångfald av åsikter som finns i församlingarna med kandidater som går till val på frågor som de själva tycker är viktiga.
Vill öka valdeltagandet
Kyrkovalen i Norge sker var fjärde år och valdeltagandet brukar ligga runt 12 procent, med undantag för rekordåret 2015. Då röstade 16,7 procent av de röstberättigade. Nytt för i år är att medlemmarna har kunnat förtidsrösta digitalt i kyrkovalet mellan den 10 augusti och den 6 september.
Ordförande i kyrkorådet, den norska kyrkans motsvarighet till kyrkostyrelsen, är Kristin Gunleiksrud Raaum från nomineringsgruppen Åpen folkekirke. Hon tror att den digitala förtidsröstningen kommer leda till ett högre valdeltagande och jämför det med allmänna valen i Norge. I dessa förtidsröstar drygt hälften av medborgarna.
"Brett engagemang"
– Jag hoppas såklart på att Åpen folkekirke får många röster men det viktigaste är ett brett engagemang bland väljarna, har Kristin Gunleiksrud Raaum tidigare sagt till Kyrkans Tidning.
Valdagen den 11 september sker samtidigt som det norska kommun- och fylketingsvalet (regionvalet).
