Då kommer kyrkans nationella ekonomiservice att vara på plats

ekonomicentrum

Kyrkans nationella servicebyrå ska hjälpa församlingar att hantera fakturor och räkningar. Foto: Mikael M Johansson och Marcus Gustafsson

Kyrkostyrelsen har nu fattat beslut om att bygga upp ett gemensamt ekonomiservice. Under de tre första åren blir projektkostnaden 125 miljoner kronor.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

En månad 9 kr

Få tillgång till allt på sajten i en månad för 9 kr. Därefter förnyas prenumerationen löpande med 105 kr/månad. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp
ekonomicentrum

Kyrkans nationella servicebyrå ska hjälpa församlingar att hantera fakturor och räkningar. Foto: Mikael M Johansson och Marcus Gustafsson

I dag har åtta stift egna servicebyråer, utöver det erbjuder två stift ekonomiservice genom andra lösningar. Men kyrkomötet vill se en samordning, och beslutade 2022 att Svenska kyrkan på nationell nivå ska erbjuda ekonomiservice.

Frågan har utretts och nu har kyrkostyrelsen fattat sitt beslut. Ett gemensamt ekonomicentrum för kyrkan kommer att etableras från och med den första januari 2025. 

- Det är ett viktigt steg. Väldigt mycket tyder på att detta i längden blir billigare för församlingarna och att kvaliteten på tjänsterna kommer att bli hög, säger Wanja Lundby-Wedin, förste vice ordförande i kyrkostyrelsen.

Frivilligt att ansluta sig

I en utredning som gjordes 2022 drogs slutsatsen att - utifrån de förhållanden som då rådde - den totala besparingen i hela Svenska kyrkan med en gemensam ekonomihantering kan bli omkring 100 miljoner kronor om året.

Till skillnad från den gemensamma IT-plattformen så är det helt frivilligt för församlingar och pastorat att ansluta sig till en nationell ekonomiservice. Wanja Lundby-Wedin betonar att detta inte ska ses som en centralisering.

- Det är en service som kyrkan på nationell nivå kan erbjuda till församlingarna. Dessa kommer att ligga ute i landet, och ligga vid sidan av kyrkokansliet. 

Servicebyråer ska ingå

Kyrkostyrelsen har samtalat med stiften om planerna, och flera stift är beredda att låta sina servicebyråer bli en del av den gemensamma strukturen. Dessa stiftsbyråer kommer att bilda basen för den gemensamma ekonomiservicen.

- Vi ska bygga på de servicebyråer som finns. Och om vi ska kunna starta redan nästa år så bygger det på att några av stiften går med, säger hon.

Andra stift är mer tveksamma till att ansluta redan från 2025. Det är också möjligt för ett stift att driva sin servicebyrå vidare i egen regi i fortsättningen.

- Detta kommer att göras i lugn takt, det är något vi gör i samråd och ska inte uppfattas som tvång, säger hon.

Kostnaden blir 125 miljoner kronor

Idag finns det alltså servicebyråer i tio stift, men på sikt kan en nationell ekonomiservice komma att koncentreras till tre eller fyra orter. Wanja Lundby-Wedin menar att geografisk närhet är av underordnad betydelse.

- Min församling i Årsta i Stockholm har sin servicebyrå i Göteborgs stift. Det fungerar alldeles utmärkt, säger hon.

Enligt en preliminär projektbudget kommer det att kosta omkring 125 miljoner kronor mellan 2025 och 2027 att bygga upp verksamheten. Nationell nivå kommer att stå för övergångskostnaderna, sedan ska verksamheten bära sig själv. Ekonomiservicen ska dock inte gå med vinst, utan församlingarna ska betala ett självkostnadspris för de tjänster som nyttjas.

Fakta: Ekonomiservice

Ska till självkostnadspris erbjuda församlingar och pastorat både volymtjänster som fakturahantering och kvalificerat ekonomistöd som årsbokslut.