Valdeltagandet i kyrkovalen i Norge brukar ligga runt 12 procent, med undantag för rekordåret 2015. Då röstade 16,7 procent av de röstberättigade.
I år kan medlemmar i den norska kyrkan som är 15 år och äldre förtidsrösta digitalt mellan den 10 augusti och den 6 september. Valdagen är den 11 september och det är samtidigt som det norska kommun- och fylketingsvalet (regionvalet).
Ordförande i kyrkorådet, den norska kyrkans motsvarighet till kyrkostyrelsen, är Kristin Gunleiksrud Raaum från nomineringsgruppen Åpen folkekirke. Hon tror att fler kommer rösta i år och jämför det med allmänna valen i Norge där drygt hälften av rösterna är förtidsröster.
– Jag hoppas såklart på att Åpen folkekirke får många röster men det viktigaste är ett brett engagemang bland väljarna.
Saknar legitimitet
Bernt Aardal, valforskare och professor emeritus vid Oslos universitet, har analyserat kyrkovalen i Norge och säger att en stor del av medlemmarna i kyrkan inte tycker de berörs av kyrkovalen personligen, vilket är en anledning till det låga valdeltagandet.
– Kyrkovalet i Norge är ett väldigt speciellt val. Hade valdeltagandet varit 12 procent i ett ordinärt politiskt val hade resultatet helt saknat legitimitet. Det är ett stort medlemsantal i kyrkan i Norge samtidigt som få är aktiva medlemmar. Då är det inte så konstigt att många inte upplever kyrkovalet som relevant och det är demokratiskt problematiskt.
En ung demokrati
Den norska kyrkans separation från staten skedde år 2008 – förutsättningen var att kyrkan skulle bli en demokratisk organisation. Det har hållits två kyrkoval sedan separationen och Kristin Gunleiksrud Raaum säger att Norska kyrkan arbetar för att medlemmarna ska känna sig berörda av kyrkovalet.
– Kyrkodemokratin i Norge är en ung demokrati, det är svårt att ställa samma krav på den som på demokratin i stat, fylken och kommuner. Det är viktigt att vi arbetar på lokal nivå så att medlemmarna upplever att det är “min kyrka” det handlar om. Lokalt bygger vi legitimitet och kunskap om kyrkovalen.
Digital satsning behöver inte ge resultat
Bernt Aardal har undersökt vilken inverkan digital förtidsröstning har på politiska val. Det brukar bidra till ökat valdeltagande men vad det kommer att resultera i för kyrkans del är oklart, om majoriteten av medlemmarna inte berörs av resultatet, menar han. Kyrkovalet lånar viss legitimitet från de allmänna valen eftersom det hålls samtidigt som det norska kommun- och fylketingsvalet menar han.
– Kyrkan hade kunnat organisera kyrkovalet på egen hand och genomfört det i församlingarna, men orsaken till att det ser ut som det gör är att politikerna hade detta valsystem som premiss för att kyrkan skulle få mer självstyre.
