Det är fjärde gången på 15 år som det utreds om de fem församlingarna Adolf Fredrik, Gustav Vasa, S:t Johannes, S:t Matteus och Domkyrkoförsamlingen ska gå ihop till ett pastorat eller en församling.
Det kan ju verka som ett misslyckande att man inte har kommit fram till en lösning på 15 år.
– Nej, jag ser med tacksamhet på att det inte har blivit något av de andra utredningarna. Det gör att vi kan vara utforskande och våga testa, säger domprost Jonas Eek som menar att det nu finns möjlighet att se hur lösningar i andra storstäder, som Göteborg med flera pastorat och Malmö som består av ett enda pastorat, fallit ut.
Inte nödvändigtvis ekonomiskt
Petter Sundelius, kyrkoherde i S:t Matteus församling, har en annan åsikt om utredandet.
– Det är långa processer som skapar stor oro. Det är märkligt att ämnet kommer upp igen så snart efter beskedet om att det inte skulle bli någon förändring, 2020.
Han menar att det gång på gång har visat sig att en sammanläggning inte bidrar till ekonomisk effektivisering utan ger mindre verksamhet för pengarna och mer administration.
Fjärde gången vi säger nej
Anna Wahlund, Borgerligt alternativ, är ordförande i kyrkorådet i S:t Matteus församling:
– Detta är fjärde gången som vi säger nej. Om stiftsfullmäktige går emot församlingen, trots att kyrkofullmäktige och kyrkoråd har varit emot vid samtliga sammanläggningsförsök, har stiftet en grannlaga uppgift i att förklara vad det menar med demokrati.
Hon säger eftersom ingen av församlingarna längre har ekonomiska problem så saknas skäl för sammanläggningar.
Kyrkan är lokal och relationell
– Syftet med en eventuell indelningsändring, säger Andreas Holmberg, biskop i Stockholms stift, är att stärka de lokala församlingarnas fortsatta arbete, inte att allt ska bli likadant.
– Tillsammans med församlingarna vill vi utreda vilken organisationsform som skapar de bästa förutsättningarna för församlingarna att fullgöra det som är syftet med Svenska kyrkan: att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, kristna gemenskaper skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas.
Han betonar att kyrkan till sitt väsen är lokal och relationell. Därför måste en förändring av organisationen syfta till att stärka församlingarnas förutsättningar att vara just lokalt förankrade och relationella.
– Tillsammans utreder vi hur församlingarna kan ha god pastoral bärkraft, och inte bara nu, utan även om tio och tjugo år, säger biskop Andreas Holmberg.
Nytt förslag: Två av församlingarna går samman
Det är stiftsstyrelsen som tagit initiativ till den nya utredningen om indelningsändring. Men S:t Johannes församling har ett eget förslag och har initierat ett samtal med ytterligare en församling, Engelbrekts församling, om samgående.
Catharina Segerbank, kyrkoherde i S:t Johannes, menar att det är nödvändigt med sammanläggningar:
– Det är den enda vägen att gå, det blir för små enheter annars. Och så minskar ju antalet medlemmar hela tiden, och ekonomin krymper.
Det var hennes idé att utreda en sammanläggning av S:t Johannes och Engelbrekt, som redan samarbetar.
Anders Wahlund, ordförande i kyrkorådet i Engelbrekt säger att församlingen varit försiktigt positiv. Men till slut enades kyrkorådet om att inte fortsätta utredningen om samgående med S:t Johannes.
– Det blev en enorm stress och det kändes inte förankrat, säger Anders Wahlund.
Kan ske mot församlingarnas vilja
Biskop Andreas Holmberg berättar att processen kommer att fortsätta:
– I slutet av sommaren ska vi ha ett samråd med representanter för församlingarna, stiftsstyrelsen och domkapitlet.
Beslutet ska fattas i december.
– Om sammanläggningar ska ske på frivillig väg, som några av nomineringsgrupperna vill, kommer de inte att ske, säger Ove Andersson, ordförande i kyrkorådet i Gustav Vasa församling och tidigare ersättare i stiftsstyrelsen.
Stiftsstyrelsen har det formella ansvaret för processen och kan fatta beslut om indelningsändring även om företrädare för en eller flera församlingar inte önskar en förändring.
Hoppas på att förtroendevalda accepterar beslutet
Biskop Andreas Holmberg hoppas dock att det inte ska bli så.
– Men blir det så är det min förhoppning att de församlingarnas förtroendevalda ändå ska acceptera beslutet. Till syvende och sist handlar det om församlingarnas uppdrag och sändning till världen: att berätta om Jesus Kristus, att på mängder av sätt förkunna Guds nåd och kärlek till varje människa och hela skapelsen, och att utbreda Guds rike.
– Det finns olika åsikter om vilken organisationsform som är bäst, men det får inte tillåtas överskugga uppdraget, säger han.
