"Svenska kyrkan får inte vara rädd för unga män"

Donald Trump har inte bara förvandlat det republikanska partiet – han har också omformat amerikansk kristendom. Det menar Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria och återkommande skribent i svensk press. I ett samtal i Kyrkans Tidnings podd Vox populi pekar han ut ett skifte där en ny sorts kristendom breder ut sig – en kristendom som ser rikedom som ett bevis på Guds kärlek och styrka som ett tecken på helighet.

– Trump är framgångsteologi på anabola. Han bär på idén att du kan manifestera din verklighet. Och det är ett teologiskt skifte som påverkar hela västvärlden, inte bara USA, förklarar han.

Grunden till denna ”nya” teologi ligger inte i klassisk kristendom, utan i en amerikansk självhjälpstradition som kallas New Thought, utvecklad av urmakaren Phineas Quimby på 1800-talet. Hans idé: att tankens kraft kan förändra verkligheten. Positivt tänkande blir till en metod – något som sedan omfamnades av populära förkunnare som Norman Vincent Peale, Donald Trumps pastor.

Joel Halldorf skrev om kopplingen mellan Trump och självhjälp här, medan Vox populis Robert Tjernberg fördjupade sig i ämnet i en uppmärksammad text i Kyrkans Tidning.

– Här kliver vi in i en religiös kultur där Gud förvandlas till en kosmisk butler. Du affirmerar rätt, du tror rätt – då får du det du önskar. Men det är avgudadyrkan, inte kristendom, menar Halldorf.

Har känt sig utstötta

Samtidigt är denna mix av pentekostal väckelse, nationalistisk revanschism och självhjälpspsykologi på stark frammarsch. De traditionella amerikanska samfunden minskar, medan så kallade "non-denominational churches", ofta de med starkt trosrörelseliknande profil, växer. Och Donald Trump har redan valt sida: 

- Han lämnade sitt presbyterianska samfund och identifierar sig nu som "non-denominational", berättar Halldorf.

– Han vet hur en vinnarhäst ser ut när han ser den. Men han är mer formad av Nietszche än av Bibeln, menar Halldorf och fortsätter:

– Han ser sig själv som en utvald vinnare – och det är precis det budskapet hans religiösa allierade plockar upp.

Men hur påverkar detta Sverige?

Mer än vi tror, menar Halldorf. För tankarna sprider sig – via Youtube, TikTok och influencers. Präster i Svenska kyrkan rapporterar om unga som påverkas av youtubepredikanter. 

Rätt tro ska leda till framgång

Säkert också den typ som lovar att rätt tro kan leda till lycka, hälsa och välgång. En kristendom som också boomar inte minst i Afrika.

– Det här är inte bara något som händer i Texas. Svenska ungdomar sitter på sina rum och lyssnar på amerikanska youtubepredikanter. Och när deras verklighet inte stämmer överens med löftena, kraschar både tron och självkänsla, diskuterar de.

Men där kyrkan på håll har varnat för influenserna menar Halldorf att man behöver ta emot de enskilda personerna som sökare, och inte som problem.

Inte minst gäller det de unga män som nu rapporteras komma till kyrkliga sammanhang i större utsträckning.

– Kyrkan får inte bli rädd. Den får inte tänka: ‘Nu kommer de och stökar ner vårt vardagsrum’. Vi måste tänka: ‘Här kommer någon som behöver hjälp – och vi har något att ge’. Kyrkan är inte ett spa för de perfekta, utan ett fältsjukhus för de sårade, säger han i podden.

Lockar i tider av oro

Men hur kunde Trumpismen få ett så starkt inflytande bland evangelika i USA? Frågan hänger sig kvar.

Halldorf tror att det finns ett uppdämt behov bakom framgångsteologins lockelse. I en tid av oro, upplevd marginalisering och revanschism, kan det vara lockande för det kristna USA som känt sig utanför, att följa en "strong man".

– "Många evangelikala i USA har känt sig föraktade – av kulturen, Hollywood, av Washington. Trump lovar att slå tillbaka. Och då är man beredd att svälja rätt mycket", säger han.

Finns i hela kulturen

Men det är inte bara karismatiska kristna som påverkas. Hela vår kultur genomsyras av samma tankemodell: tänk rätt, så får du det liv du vill ha.

– Det finns i vattnet vi simmar i. Det är vår tids andlighet. Och den är extremt lätt att klä i kristna termer – utan att egentligen vara kristen.

När Halldorf får frågan om vad som ger honom hopp i denna utveckling är han inte naiv – men inte heller cynisk:

– Jag tror att den här typen av rörelser går mot en moralisk bankrutt. Och jag hoppas att det på vägen växer fram en starkare, djupare kristendom. Det kommer kräva att grupper som tidigare stått långt ifrån varandra nu bygger nya allianser – för en tro som håller i längden.

LÄS MER: