De undersöker bilden av Israel i svenska trossamfund

Syftet med forskningen är att undersöka den förändrade Israelbilden i svenska trossamfund från år 1965 och framåt. Bakom projektet står prästen Annika Borg och idéhistorikern Johan Sundeen. Sundeen har tidigare skrivit en bok om 1968-vänsterns påverkan på bland annat Svenska kyrkan.

Då kom han fram till att kyrkornas hållning till Israel förändrades från en positiv och ganska okritisk bild till en mer kritisk. Det blev också tydligt hur viktig Israel–Palestina-frågan var ideo­logiskt, teologiskt och politiskt.

– , säger Annika Borg.

Varför är det viktigt att undersöka?

– Vi såg en forskningslucka. Det finns ingen helhetsbild av det här skiftet. Trossamfunden är viktiga samhällsaktörer och det är en viktig samhällspolitisk fråga.

Forskningsprojektet har redan dragit i gång. Annika Borg och Johan Sundeen tänker stort och ­söker just nu medel för ett treårigt projekt på heltid. De planerar att ge ut minst två böcker och flera delrapporter. Dessutom har de en tydlig kommunikationsplan för att kommunicera resultat under hela forskningsprocessen. Arbetet ska vara transparent och lättillgängligt.

– Kanske genom en podd där man kan följa i våra spår. Vi kommer också att lansera saker i Alme­dalen, för att släppa in andra under processens gång. Vi tror att många kommer att vara intresserade, säger Annika Borg.

I projektet ingår flera tematiska delstudier, exempelvis om juden som klassfiende, den postkoloniala vänstern och islamismen, samt om kyrkorna som utrikespolitiska aktörer.

Den moderna antisemitismen är en stor och viktig fråga, understryker Annika Borg.

Skulle kyrkornas Israelbild vara antisemitisk?

– Det får vi ju undersöka. Kyrkan har en lång historia av antisemitism.

Under den valda tidsperioden 1965–2019 skedde en rad stora samhällsförändringar, som 1968 och Berlinmurens fall. Däremot hamnar en annan viktig händelse precis utanför – Andra vati­kankonciliet 1962–1965, som hade stor betydelse för kyrkornas engagemang i världen och för Världskyrkomötet 1968.

Hur kommer det sig?

– Inom forskningen måste man göra avgränsningar, men de kan ändras. Det finns ingen risk att vi inte skulle ta med och genomlysa viktiga kyrkliga händelser före 1965.

Du har själv ett starkt engagemang i exempelvis Israelfrågan. Hur kan läsarna veta att inte det påverkar resultaten?

– Det som är så bra med forskning är att den är transparent, så att andra kan granska det man gör. Jag känner mig helt trygg med det.

Hoppas ni på debatt?

– Ja, det kommer att bli debatt. Vi vet att frågan i sig är en provocerande arena, men både Johan och jag är vana. Det är bra att forskning når ut och debatteras.