Snart flyttar Kirunas hjärta

Uppe på en höjd, mitt i gamla centrum, tronar den, Kiruna kyrka, i en skog av låga fjällbjörkar. Var man än befinner sig i stan så syns den. En faluröd träkyrka täckt av kyrkspån, med stora fönster, guldspiror och guldstatyer på taket och en klockstapel intill.

Både enkel och storvulen, ödmjuk och kaxig.

– Den ber inte om ursäkt för sig – som Kirunaborna själva, säger kyrkoherde Lena Tjärnberg.

Just den här dagen är det vårvinter, giđđadálvi på nordsamiska. Solen värmer upp det enorma kyrktaket, får snösmulor att släppa och rassla sig neråt.

Orgeltoner fyller kyrkan

Inne i kyrkan är det mörkt och varmt. En värmefläkt bullrar och det doftar trä och tjära. En röd matta över det blankfernissade golvet, bänkarna mörkt grönblå med sniderier. Inte många bilder på väggarna, knappt några kors.

Blicken dras mot altartavlan. Den lyser som ett fönster av ljus i det mörka, med en sol som skiner över ett landskap. ”Guds kärleks sol strålar ned i ett människohjärta”, beskrev konstnären prins Eugen själv tavlan.

Från läktaren hörs orgeltoner. Det är orgeleleven Lukas Milz, 18 år, som spelar psalm 501, Den ljusa dag framgången är, med variationer av Jesper Madsen. Robert Pauker, organist i Jukkasjärvi församling, avbryter och ber honom spela högerhandens noter. Han visar:

– Var säker på att den här tonen får rätt längd. Och här, när du kommer hit, så måste du vara beredd med vänsterhanden, annars blir du en sekund sen.

Ska plockas ner eller säkras

Den nuvarande von Beckerath-orgeln med 2 858 pipor ritades för kyrkan och stod klar 1957.

– När jag kom hit 2002 var orgeln väldigt tungspelad, men efter den senaste renoveringen blev det mycket lättare, säger Robert Pauker. 

Men snart tystnar orgeln. Efter avslutningskonserten den 2 juni ska den antingen plockas ner eller säkras och flytta med kyrkan. 

Flygeln framme i kyrkan ska magasineras och orgelläktaren tömmas på lösa saker. Körkåpor, elpianon och mickstativ ska användas i de andra kyrkorna, annat magasineras till dess att kyrkan öppnar igen.

Inte orolig inför flytten

Organist Robert Pauker är i full färd med att planera in avslutningsveckans orgelkonserter. Det gäller att passa på medan den stora orgeln finns kvar, efter det blir repertoaren mer begränsad. Själv ska han spela på avslutningskonserten den 2 juni, ett program med temat ”Från renässans till filmmusik”

Hur förändras musikverksam­heten annars?

– Vi kommer inte att kunna göra konserter med artister som drar stor publik. Vi får flytta sommarkonserterna och pausa pianokonserter och måste också tänka över vilken kör som passar i vilken lokal.

Orgeln är ömtålig, i synnerhet piporna, men Robert Pauker är inte orolig för flytten. Ett orgelbyggeri i Barcelona är med i diskussionerna kring flytten.

– Jag litar på dem. Men det finns andra utmaningar, till exempel hur solen kommer att falla in på det nya stället.

Kyrkan byggdes 1912

I dag skiner solen rakt in på orgeln från mars till tidig höst, vilket gör att metallpiporna värms upp och stämmer ur sig. Därför har man monterat upp draperier som kan dras för. På den nya tomten kommer kyrkan att vridas 180 grader och ligga på en lägre höjd. Hur blir det då?

Kiruna kyrka byggdes 1912 på uppdrag av Hjalmar Lundbohm, disponent på LKAB, som grundat Kiruna tolv år tidigare. Uppdraget till arkitekten Gustaf Wickman var tydligt: kyrkan skulle påminna om en samekåta och vara enkel och folklig, med få religiösa symboler.

Så blev det. Ljuset faller in ovanifrån, som i kåtan, och framme på altaret står kyrkans enda kors – ett litet snidat guldkors med bedjande samer nedanför.

Samtidigt anlitades några av de främsta konstnärerna för utsmyckningarna. Skulptören Christian Eriksson gjorde bland annat de tolv gyllene skulpturerna på kyrktaket och korset på altaret. Prins Eugen målade altartavlan, den stora kyrkklockan fick en relief av Carl Eldh.

"En väldigt älskad kyrka"

Enkelt och storslaget på samma gång.

– Det är en väldigt älskad kyrka. Den knyter människor samman. Det märks inte minst vid kyrkliga handlingar som dop och begravningar, säger Lena Tjärnberg.

Hon är kyrkoherde i Kiruna pastorat och kontraktsprost i Norra Norrbottens enorma kontrakt. Nu har hon bråda dagar med att möta pressen inför stängningen den 2 juni. Hon planerar också stängningsveckan tillsammans med LKAB. Det kommer bland annat att vara drop-in-vigslar, där LKAB står för bröllopstårta och bröllopsfoto. Företaget bjuder också på kyrkkaffet vid stängningsgudstjänsten.

– Så långt kan jag sträcka mig. Men gudstjänsten sköter vi själva i pastoratet.

Är Kirunas själ

Så småningom kommer det också att bli lite pyssel med att packa ner röcklin, albor, mässhakar, nattvardskärl och psalmböcker – saker som ska användas i de andra kyrkorna men förvaras i församlingshemmets källare.

Lena Tjärnberg är uppvuxen i högkyrkliga Strängnäs, med en domkyrka av sten och med gravar i golvet. Hon gillade den kyrkan också, men trivs bättre i träkatedralen i Kiruna.

– Jag känner mig hemma. Kyrkan är så enkel och inbjudande, det är något ombonat över den.

Allra mest tycker hon om altartavlan. Den ger en känsla av att världen öppnar sig.

– Oavsett om man är kristen eller ej, så är kyrkan Kirunas själ, säger hon.

Hoppas på tältkåta för gudstjänster

Visst blir det lite märkligt att vara utan pastoratets största kyrka i två och ett halvt år, säger hon. Naturligast vore väl att ­Kirunaborna åkte till Jukkasjärvi på gudstjänst, men dit går inga bussar.

– Och Kirunaborna vill vara i Kiruna, så kanske måste vi tänka om. I sommar hoppas jag att vi får upp en stor lavvo, en tältkåta, på gräsmattan utanför församlingshemmet. Där kan vi ha gudstjänster.

Annars fortsätter det mesta av verksamheten som vanligt. Ingen av pastoratets kyrkor och kapell rymmer de största begravningarna med 300–400 personer, men man är van från pandemin att ställa om.

Vad säger församlingsborna?

– Jag tror att de flesta Kirunabor tycker att det är sorgligt att flytta kyrkan, men de vet att det måste göras. Svårast är det kanske för de utflyttade när deras älskade stad försvinner.

Hur känns det att kyrkan ska flyttas?

– Den största sorgen är att lämna den här platsen. Kyrkan är gjord för platsen, man ser kyrkan överallt. Den är som ett stort, bultande hjärta i Kiruna. Men lika fantastiskt är det att den flyttar med.

Största utmaningen: Flyttvägen

Hela kyrkflyttsprojektet drivs och bekostas av LKAB. . Runt 80-100 personer arbetar direkt eller indirekt med projektet, berättar projektledare Stefan Holmblad Johansson, som jobbat heltid med detta i drygt två år. Just nu arbetar de med att bereda väg för kyrkan, jämna ut marken och bredda vägar.

För den största utmaningen är flyttvägen. En del av kyrkflytten är nämligen det stora vägprojekt som krävs när en 40 meter bred och 600 ton tung kyrka ska flyttas en halvmil längs en väg som ursprungligen är nio meter bred.

Det första Stefan Holmblad gjorde när han klev in i projektet var att tidigarelägga själva flytten ett år.

–Kyrkan är så bred så den kommer bara fram via en vägsträckning. För att inte låsa allt byggande utmed flyttvägen och delar av nya centrum så var vi tvungna att tidigarelägga flytten. Men då blev det en otroligt tajt tidsplan i stället.

Flyttas genom ett balksystem

På rekordtid ska nu vägar breddas till 24 meter, en viadukt, gatlampor och annat som är i vägen ska tas bort. När kyrkan flyttats ska allt återställas, vilket tar lika lång tid.

Kyrkan kommer att flyttas genom ett balksystem som läggs på 24 meter breda trailrar. Varje hjulpar kan styras för sig, för att parera ojämnheter och hålla kyrkan i ett bra läge.

Genom otaliga beräkningar tillsammans med träspecialister och specialister på stora tunga flyttar har man kunnat undersöka sådant som hur mycket lutning kyrkan tål och vad som är optimal bredd mellan de trailrar som ska transportera kyrkan.

– Jag är väldigt tacksam för att kyrkans konstruktion bygger på trianglar som håller ihop kyrkan.

Kommer skrida fram längs E 10: an

Vad kyrkflytten kostar vill Stefan Holmblad Johansson inte berätta, värdet ligger i att bevara kyrkan för framtiden, säger han. Men han vill förtydliga en sak.

– Det har florerat ett rykte om en miljard. Det kan jag säga att så dyrt är det inte.

När allt är redo, någon gång under barmarksperioden 2025, kommer kyrkan att majestätiskt skrida fram i en halv kilometer i timmen längs gamla E 10:an. Man räknar med att det kommer att ta två dygn inklusive nattvila för trailerförarna. Det har varit tal om att det ska bli direktsänd slow-tv av flytten, åtminstone ska den filmas av dokumentärfilmare.

Platsen där kyrkan stått kommer att bevaras så länge som möjligt som en så kallad gruvstadspark. Människor kommer att kunna besöka platsen och det kommer att märkas på något sätt att där stått en kyrka.

Vad är roligast med projektet?

– Att vi får med kyrkan! Min morfar var bebis när kyrkan invigdes 1912. Då fick han en speciell kopp från invigningen som jag sen fick. När kyrkan fyllde 100 år var jag med och sjöng i gospel­kören och fick en ny kopp. Nu får jag vara med och flytta kyrkan.

En ansökan med 76 bilagor

Kyrkflytten är förstås mycket mer än teknik och logistik. Den som ser till att kulturmiljön bevaras är kulturmiljökonsult Maria Strålberg, som har arbetat med projektet i runt fem år. När vi talas vid är hon i slutfasen av tillståndsansökan till länsstyrelsen. I ansökan med 76 bilagor beskrivs varje detalj i kyrkan och hur den kommer att tas om hand.

En svår nöt att knäcka var flytten av altartavlan. Den är målad på duk som sitter direkt på muren. Skulle den hålla för en flytt eller måste den plockas ner? Nyligen bestämdes att den ska flyttas på plats, tillsammans med kyrkan. 

Även orgeln har vållat huvudbry. Det blir många pipor att plocka ner och svårt att förvara dem. Men det är också en risk att de mjuka piporna deformeras och att det kommer damm i luftlådorna om man flyttar den på plats. Än är frågan inte avgjord.

Strävar efter att bevara känslan

Förutom att se till att saker bevaras oskadade och att renoveringar görs varsamt så har hon också ansvar för att själva känslan finns kvar på den nya platsen.

– Det är en väldigt välkomnande kyrka – upphöjd men tillgänglig. Den känslan vill vi bevara.

Lika upphöjt kommer kyrkan inte att ligga, men på en mindre kulle. Kyrktaket kommer faktiskt så högt att det får ett flyghinderljus – en röd blinkande lampa som sitter ovanför kyrktuppen.

– Förhoppningsvis kommer den inte att synas nedifrån, säger hon.

Landskapsanalys av tomten

Klockstapeln ska komma efter kyrkan, riktigt när är inte bestämt. Även Hjalmar Lundbohms grav ska flyttas med så småningom. Man har diskuterat ifall det ska bli en fysisk eller symbolisk flytt av graven, men det lutar åt en fysisk flytt.

– Men det blir senare. Vi vill ha en färdig tomt när graven flyttas.

Maria Strålbergs grupp har gjort en landskapsanalys av den gamla kyrktomten för att se vilka värden som ska plockas med. På den nya platsen finns barrskog, men där kommer också att planteras björkskog, som på den gamla. På gamla tomten finns också upptrampade stigar som är värda att ta med på något sätt. Kanske kan man göra liknande gångar i form av huvudstråk och mindre stråk, funderar hon.

– Och så vill vi få med liturgin på något sätt. Vi tittar bland annat på stigarna – kanske kan vi använda oss av väderstrecken eller knyta stigarna till befintliga pilgrimsleder på något sätt.

Hur hanterar ni att det är en helig byggnad ni ska flytta?

– Det är lite speciellt, vi har fått lära oss om det. Marken på det nya stället ska helgas – och även trailrarna ska helgas. Då står kyrkan på helig mark under hela flytten.

Målet: Att kyrkan ska öppna 2026

Den 2 juni är det midnattssol och vårsommar, giđđageassi. Då hålls stängningsgudstjänsten i Kiruna kyrka, med direktsändning i Sveriges Radio P1. Församlingens körer kommer att sjunga, Lena Tjärnberg ska predika – kanske blir det utifrån altartavlan, för den har hon aldrig predikat om förut. Stefan Holmblad kommer att vara på plats som projektledare och representant från LKAB. Han kommer också att stå i tenorstämman i Kiruna Gospel.

I slutet av 2026 ska kyrkan öppnas igen är det tänkt.

– Men den måste vara helt klar, vi vill inte flytta in på en bygg­arbetsplats, säger Lena Tjärnberg bestämt.

Då tänker hon ställa till med en riktig festgudstjänst och hoppas att biskopen kommer.