I krigets skugga: Det andliga viktigast för ortodoxa i Sverige

Inget prat om politik är tillåtet i Kristi förklarings kyrka. Misha Jaksic (infälld) är samordnare för den ortodoxa kyrkofamiljen i Sveriges kristna råd. "Jag tror att man i kyrkorna försöker ägna sig mer åt det andliga", säger han. Foto: Johannes Pulkkanen, 

Kriget i Ukraina kommer nära många ortodoxa kristna i Sverige. Men i Kristi förklarings kyrka i Stockholm får man lämna de politiska diskussionerna utanför kyrkporten.

Detta är en låst artikel. Logga in
DIGITAL PRENUMERATION

Få tillgång till allt på sajten!

Första månaden 9 kr (ord pris 125 kr) Därefter 50 % rabatt i ett halvår. Avsluta när du vill. 

  • Eget konto med full tillgång till kyrkanstidning.se
  • E-tidning - papperstidningen i digital form
  • Nyhetsbrev, temabilagor, poddar, quiz och det praktiska verktyget Idé & inspiration
Köp

Inget prat om politik är tillåtet i Kristi förklarings kyrka. Misha Jaksic (infälld) är samordnare för den ortodoxa kyrkofamiljen i Sveriges kristna råd. "Jag tror att man i kyrkorna försöker ägna sig mer åt det andliga", säger han. Foto: Johannes Pulkkanen, 

Kristi förklarings kyrka är en ­ortodox kyrka med en månghundraårig svensk historia. I dag samlar man kristna som bland annat har sina rötter i Ryssland, Ukraina, Finland, Georgien och Serbien.

– Människor är förstås emotionellt tagna av det som skett, säger Johannes Pulkkanen, altartjänare och prästkandidat. 

Församlingen följer den ryska ortodoxa traditionen, men är inte ansluten till Moskvapatriarkatet, som står nära Rysslands politiska ledning, utan till det bulgariska patriarkatet. Det ger församlingen en större frihet. Sedan en lång tid tillbaka har man också linjen att inte prata politik i kyrkan då många har släkt och vänner i Ryssland och Ukraina eller andra ortodoxa länder som gått igenom konflikter.

– Det är släktband som kan göra det svårt att ta upp sådana frågor under kyrkfikat, säger han.

Fungerar det i praktiken?

– Fader Angel Velitchkov (församlingens kyrkoherde) har arbetat mycket med det. Och de som varit med länge i församlingen är införstådda med att det är så. Men det klart att människor kan bli känslosamma ändå, ­säger han. 

Även om församlingen inte tar ställning i sakpolitiska frågor så engagerar man sig humanitärt. Just nu satsar man speciellt på en insamling till Ukraina där hjälpen förmedlas av en förening som är nära knuten till församlingen. Och fader Angel Velitchkov är tydlig med sin inställning till våld. I sin söndagspredikan fördömde han kriget i sig.

– Vi är mot krig. Hans predikan handlade om att krig är en ansiktslös ikon av den onde, ­säger Johannes Pulkkanen.

Misha Jaksic är samordnare för den ortodoxa kyrkofamiljen i Sveriges kristna råd. Han tror inte att kriget i Ukraina skapar några stora problem för ortodoxa församlingar i Sverige.

– Jag tror att man i kyrkorna försöker ägna sig mer åt det andliga, säger han.

Han berättar att han som präst ledde en ortodox gudstjänst i Linköping under söndagen, med deltagare från många länder, bland andra Ukraina, Ryssland och Belarus. I slutet bad de för Ukraina.

– Alla deltog, och jag uppfattade inte att någon opponerade sig mot det. Jag tror att alla är för­färade över kriget, säger han.