Ett hot mot demokratin eller en fördjupning av den? När ledamöterna möttes för att debattera en procentspärr till kyrkomötet skilde sig beskrivningarna kraftigt åt. Främst de mindre nomineringsgrupperna upplevde den som ett hot medan Socialdemokraterna lyfte fram det man såg som fördelar.
Socialdemokraten Wanja Lundby-Wedin, kyrkostyrelsens förste vice ordförande, påpekade att förslaget om en spärr på tre procent bygger på att alla nomineringsgrupper ska ha så många mandat så att de kan representeras i de åtta utskotten.
– För de ledamöter som inte får vara med i utskotten, blir den enda chansen att tala om vad de tycker att ställa sig i talarstolen, sa hon i debatten.
En majoritet för en spärr
När kyrkomötet så skulle besluta om en procentspärr röstade 157 för och 84 emot. Den efterföljande omröstningen handlade om vilken nivå spärren skulle ligga på. Kyrkostyrelsens förslag var tre procent medan organisationsutskottet ville se en gräns på två procent. I omröstningen segrade utskottets förslag. 121 ledamöter ville ha två procent, medan 104 hellre hade sett tre procent.
Efter beslutet är besvikelsen stor hos de nomineringsgrupper som riskerar att drabbas hårdast av spärren. Fria liberaler i Svenska kyrkan (Fisk) fick i senaste kyrkovalet 1,6 procent av rösterna.
- Det var bättre med två procent än tre, men jag tycker det är djupt olyckligt för om detta får fortsätta så blir det bara ha de stora grupperna kvar, säger Margaretha Herthelius, gruppledare för Fisk, till Kyrkans Tidning.
Hon menar att procentspärren kommer att göra det betydligt svårare för nya grupper att ta sig in i kyrkomötet.
- Detta är absolut ett slag mot demokratin.
Hur ser du på Fisks möjligheter att ta sig in i kyrkomötet i framtiden?
- Vi får kavla upp ärmarna och anstränga oss än mer. För det är viktigt att vara med i kyrkomötet där så mycket beslutas.
Riktat mot Alternativ för Sverige
Procentspärren har av vissa pekats ut som ett sätt att utesluta nomineringsgruppen Alternativ för Sverige (Afs) från kyrkomötet. Afs fick 1,3 procent i förra valet. Gruppledare Axel W Karlsson varnade för att procentspärren kan leda till utträden.
- Det är olyckligt för kyrkan som demokratisk institution och folkkyrka för spärren innebär att en rad minoriteter riskerar att ställas utanför, det handlar om 10 000-tals röster. Risken är att människor kommer att utträda.
Han tror dock att Afs kommer att fortsätta inom kyrkopolitiken.
- Vad jag förstår är många inom AFS inriktade på att jobba för kyrkan. Kan man inte göra det i kyrkomötet så kan man göra det i stiften.
Ser det inte som ett demokratiskt problem
Wanja Lundby-Wedin välkomnade dock kyrkomötets beslut, även om hon hellre sett att det blivit en treprocentsspärr.
- Jag är glad att en så stor del av kyrkomötet stod bakom en spärr, säger hon till Kyrkans Tidning.
Men är det inte ett demokratiskt problem att fler väljare antagligen inte kommer att få in sina representanter i kyrkomötet?
- Många har en bild av att om jag röstar in någon i kyrkomötet så kan den fullgöra uppdraget. Men att kunna fullgöra sitt uppdrag handlar så mycket om utskottsarbete. Är man inte delaktig där kan man inte fullgöra hela uppdraget, och det tycker jag är ett demokratiskt problem.
Fler röster om procentspärren:
Anna Sundberg, ledamot Sverigedemokraterna
- Jag tycker det är olyckligt eftersom det kommer leda till att alla Svenska kyrkans medlemmar inte kommer att vara representerade. Det kommer sannolikt göra att mindre grupper inte väljs in.
Berth Löndahl, ledamot Frimodig kyrka
- Jag hade hellre sett att det inte blivit en spärr, men glad för att det inte blir tre utan två procent. Tre procent hade exkluderat väldigt många av de röstande och också inneburit att det blivit ännu svårare för nya grupper att komma in och etablera sig. Jag kan förstå argumentet att nomineringsgrupperna ska vara med i ett utskott, men det har varit ett problem som vi kunnat hantera tidigare.
Toivo Sjören, ledamot Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan
- Det bästa hade varit om det inte blivit en spärr, för det behövs ingen spärr på kyrkomötet. Att man har procentspärr i andra församlingar som riksdagen beror på hur man bildar regering. I kyrkan har vi en samlingsstyrelse så det är inte ett problem hos oss. Posks kompromissförslag var att spärren skulle vara två procent. Det är inte en optimal lösning, men bättre än tre. Det är viktigt att nya grupper har en möjlighet att komma in i framtiden.
