Det kan kyrkan göra för att motverka klimatförnekelse

Det var en del hemlighetsmakeri inför måndagens seminariedag. På grund av säkerhetsrisker hölls platsen hemlig och de 200 anmälda gästerna fick först några dagar i förväg veta att de skulle bege sig till Birger Jarl konferens i Stockholm.

Klimatfrågan angår kyrkan

Dagen inleddes med att Stockholms stifts biskop Andreas Holmberg svarade på varför kyrkan ska ägna sig åt miljö- och klimatfrågor:

– Gud älskar inte bara oss människor utan har omsorg om hela sin skapelse, också om djuren och träden.

Erik Amnå, professor emeritus i statskunskap och aktiv i Equmeniakyrkan, var en av sju föreläsare som bjudits in. Han målade upp en bild av ett polariserat politiskt klimat som också påverkat klimatfrågan.

– Ju mer till höger man står desto mindre oroad är man för klimatet, sa han och pekade också på skillnaden att kvinnor tender att i högre utsträckning rösta vänster medan männen i högre utsträckning röstar höger.

SVT:s valundersökning Valu visade att gudstjänstbesökare finns inom alla väljargrupper och därför, menar Erik Amnå, har kyrkan en enorm potential att nå ut brett med ett budskap om klimatfrågans angelägenhet och kan bidra till att ”läka polariseringen. ”

– Det finns en enorm potential för ett folkbildningsarbete.

Olika typer av klimatförnekare

Kjell Vowles, doktorand vid Chalmers universitet, har studerat hur klimatförnekelse fördröjer omställningen. Som exempel nämnde han hur det amerikanska olje­bolaget Exxon under 90-talet haft som strategi att peka på vissa osäkerheter i klimatforskningen och på så vis lyckats sprida tvivel kring hela forskningen. Denna strategi upprepades av olika lobbygrupper under 00-talet då klimatfrågan aktualiserades genom Al Gores film En obekväm sanning. 

– Det var framföra allt män med framgångsrika karriärer bakom sig som hade stark tro till den fria marknaden och manlig ingenjörskonst som såg klimatfrågan som ett hot mot sin livsstil.

Kjell Vowles listade också andra typer av förnekelse. Som politiker som säger att de tar klimatet på allvar men inte agerar eller människor som sätter alltför stor tilltro till teknikutveckling.

–  Forskarna är glasklart överens om att vi också behöver göra livsstilsförändringar.

Hur ska då klimatförnekande bemötas? Jo, intressen som tjänar på att inget görs behöver synliggöras och ledare som ”lever som de lär” är viktiga, enligt Kjell Vowles.

Ytterhögern använder klimatfrågan

Daniel Poohl, vd för stiftelsen Expo och ansvarig utgivare för tidningen med samma namn, talade om det han beskrev som ytterhögerns narrativ. En beskrivning av en verklighet där en elit styr och i maskopi med minoriteter, så som flyktingar, kontrollerar samhället utifrån en väl uttänkt plan om total maktkontroll.

Klimatfrågan har seglat upp och blivit ytterligare ett exempel på hur denna makteliten vill kontrollera medborgarna, säger Daniel Poohl och tar upp den alternativa mediasajten Samnytts rapportering om vindkraft som exempel. I en filmserie presenteras berättelser om ”vanliga människor” som inte vill ha kraftsverken där de bor.

– Det går att måla upp det som ett folkligt genuint missnöje mot eliten som struntar i hur vanliga människor har det. Vindkraftsfrågan blir på så vis en kulturkampsfråga, sa Daniel Poohl.

För att kunna slå hål på konspirationsteorier och myter är det bra att förstå var de kommer ifrån, sa han.

– Ni kommer få lättare att sortera i argumenten när man ser att det kommer från en inre logik.