Ansvarsnämndens ordförande: "Det ska ställas högre krav på en biskop"

När Kyrkans Tidning träffar Robert Schött hemma i Stockholm är beslutet om biskopen i Visby ännu inte känt för allmänheten och vi samtalar endast principiellt om frågan.

Ansvarsnämnden har bara att välja på att avskriva ett ärende eller ”avkraga” en biskop, det vill säga frånta biskopen rätten att utöva vigningstjänsten.  Men även ett avskrivningsbeslut kan rymma kritik.

– Under mina 17 år i ansvarsnämnden är detta beslut det svåraste vi haft, det som krävt mest eftertanke. Yttrandet som vi fick av biskopsmötet kring generellt ställda frågor med stor bäring på vår gemensamma uppgift, har varit en underbart fin vägledning. Jag misstänker att ärkebiskopen hållit i pennan i långa stycken, det är väl formulerat och lätt att ta till sig.

Robert Schött talar om att även en biskop kan fela och att det finns en väg tillbaka även om man har gått vilse.

– Biskopsmötet står för en positiv tillsyn som erbjuder råd och stöd. Vi i ansvarsnämnden står för gränsdragningen.

– Men det finns en möjlighet att få bli prövad på nytt, säger Robert Schött och talar om den hittills aldrig använda möjligheten för nämnden enligt 30 kap. 6 § kyrkoordningen att förklara en tidigare biskop åter behörig.

Nämnden prövar då om förhållandena ändrats på ett sådant sätt att biskopen åter kan anses lämplig att utöva ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst.

Ansvarsnämnden består av endast fyra ledamöter. Att nämnden är liten gör att ersättarna alltid är med.

– Kunskapen i nämnden är oerhört gedigen och vi börjar sällan våra reflektioner från scratch så att säga.

Rättssäkerheten är central för Robert Schött, i alla sammanhang.

– Det är helt grundläggande, det ska vara samma rättstrygghet oavsett var man befinner sig, i tingsrätten, i förvaltningsrätten eller Högsta domstolen. Som enda instans, Ansvarsnämnden för biskopar, är det extra höga krav. Men det ska alltid finnas en känsla hos den som står anklagad för något, att man fick komma till tals och säga sin mening

Hur ser du på de krav som ställs på en biskop?

– Det ska ställas högre krav på en biskop än på en präst eller diakon eftersom kraven på att vara ett föredöme är högre. Biskopen sitter i domkapitlet där kyrkoherdar och andra innehavare av vigningstjänsten hanteras och om förtroendet är förlorat så är hela grunden så att säga förlorad.

– Men det ska vara klart och tydligt vad man är anklagad för och det ska alltid finnas möjlighet att komma till tals. Vill en biskop ha ett ombud med sig, går det självklart bra.

Bönen och upplevelsen av Guds närvaro betydde mycket i Robert Schötts föräldrahem och lade grunden för ett liv i tro. Fortfarande bärs han av det han fick med sig och gudstjänst- och nattvardsfirandet innebär efterlängtad påfyllning.

En predikan som mynnar ut i något att förvalta vidare på egen hand, uppskattar han särskilt.

Som aktiv i hovförsamlingen, bland annat som konsistorienotarie och kyrkvärd, har han förmånen att höra olika förkunnare varje söndag.

– Nyligen predikade Caroline Krook om Sykars brunn och det var väldigt intressant. Vi fick några frågor med oss att reflektera kring. Jag tycker om att få något äkta och genomtänkt med mig.

Viss makt har han, Robert Schött, men hans modesta framtoning gör att han inte vill göra så stor sak av sin egen person.

– Jag är ödmjuk över de olika uppdragen och jag gör vad jag kan för att leva upp till det förtroende som givits mig.

Men din makt som ordförande i ansvarsnämnden, hur ser du på den?

– Det är klart, om alla biskopar skulle anses olämpliga skulle Svenska kyrkan falla ihop. Tack och lov är det sällan som vi har anledning att ens uttala kritik mot biskoparna.

– Lagstiftningen bygger på respekten för varje människas lika värde. Om dessa grundläggande värden enligt min övertygelse skulle gå förlorade i lagstiftning eller kyrkoordning är jag självfallet tvungen att kliva av mina uppdrag.

Robert Schötts meritlista är en så kallad ”long reading”. Numera har han klivit ner från fast heltidsanställning, men rycker in som lagman i Svea hovrätt när det behövs, ”och det gör det ofta”.

Han var en av arkitekterna bakom relationsförändringens utformning, han var ledamot av kyrkomötet i 20 år - mot slutet också dess ordförande, tidigare ordförande i Svenska kyrkans överklagandenämnd och hans arbete i regeringskansliet med kyrkliga frågor och för kyrkokansliet pågick länge.

Den övriga meritlistan rymmer bland annat tidigare myndighetschef, domstolschef, migrationsöverdomstolen och ett par disciplinnämnder som han alltjämt har uppdrag för.

– Jag har varit med länge och känner att jag har en helhet, varför har det blivit som det har blivit i Svenska kyrkan? Så länge att ordet lekman har hunnit bli ideell, säger han och skrattar lite.

Som ung jurist var han ledamot av kyrkolagsutskottet och fick lära sig mycket av äldre och erfarna kollegor. Tacksam över vad han fick då, har han själv försökt förmedla kunskap till yngre.

– Vid ett sammanträdesbord nyligen satt en biskop, en domprost och en präst. Samtliga hade haft mig som lärare i kyrkorätt på Pastoralinstitutet i Uppsala. Det var mycket givande att vara lärare där och jag fick många intelligenta och kluriga frågor av blivande präster. En fråga kunde jag till och med ta med mig in till lagstiftningsarbetet, något som vi inte hade tänkt på.

Robert Schött är en aktiv kyrkobesökare. Under 40 år han varit kyrkvärd i fyra församlingar, han har varit kyrkorådsordförande i ett par och är gift med en diakon.

– Jag var glad över att upptäcka att mitt sätt att hantera rättsfrågorna stämmer väl med min kristna tro. Min medkänsla och mitt bemötande av människor i svenska domstolar har underlättats av att jag är grundad i den kristna tron, säger Robert Schött och citerar Galaterbrevets ”Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus”.

Sedan den första intervjun gjordes, lämnades i veckan besked om avkragningen av biskopen i Visby. Många läsare reagerade över det faktum att biskopen endast en timme före alla andra fick beslutet.

På frågan om hur ansvarsnämnden tänkte svarar nu Robert Schött;

– Biskopen fick den medmänskliga möjligheten att i lugn och ro läsa beslutet en timme i förväg innan övriga fick del av det. Hade det varit en domstol hade detta hänsynstagande inte varit möjligt. Men här fanns ett utrymme att inte låta honom få del av beslutet genom massmedia.

Nämnden skriver i beslutet att en eventuell möjlighet att åter bli behörig ”rimligen måste tolkas restriktivt”, vad betyder det?

– Eftersom vi i samband med kyrkoordningen närmare tänkte oss att denna situation bara teoretiskt skulle bli aktuell för en biskop finns inte några fylliga förarbeten. Jag antar att om Thomas Petersson kommer in med en ansökan så kommer nämnden att se vad som hänt efter obehörighetsförklaringen och även snegla på de överväganden som biskop och domkapitel gjort i motsvarande fall beträffande präster som vill återfå sin behörighet.

– Jag gissar att vi inte kommer att fatta ett sådant beslut för en tidigare biskop utan att först hört ärkebiskopen och biskopsmötet, även det inte finns någon sådan skyldighet enligt kyrkoordningen.