Rektorn: "Jag har väldigt svårt att se mig själv anmäla barn"

– Jag har svårt att se mig själv anmäla barn, väldigt svårt. Men sedan kommer jag kanske att få äta upp att jag säger det, säger Agnetha Malmer, rektor på S:ta Maria skola och förskola.

Skolan drivs av Knivsta pastorat och den är en av tre skolor som har Svenska kyrkan som huvudman. Svenska kyrkans församlingar och pastorat driver också runt 100 förskolor, som tillsammans omfattar cirka 4 000 barn och 600-800 anställda. Men nu kan skolornas myndighetsutövning komma att utökas. 

Regeringen vill se effektivt återvändandearbete

Regeringen tillsatte förra året en utredning om en effektiv återvändandeverksamhet. I slutet av sommaren beslutade regeringen om ett tilläggsdirektiv till utredningen som väckte en het debatt. 

Utredningen ska behandla frågor som sänkt ålder för fingeravtryck, dna-analyser vid ärende om uppehållstillstånd och längre återreseförbud. Men det är frågan om anmälningsplikt för offentligt anställda som har blivit mest diskuterad. 

Regeringen skriver i direktivet att det krävs mer informationsutbyte mellan berörda myndigheter och kommuner för att få till ett effektivt återvändandearbete i relation till personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Regeringen vill därför utreda möjligheten att kommuner och myndigheter inom ramen för sin verksamhet informerar Migrationsverket eller Polismyndigheten om de kommer i kontakt med sådana personer.

Kallas för angiverilag

Vissa situationer kan komma att undantas informationsplikten, förslaget som utredaren presenterar ska överensstämma med barnkonventionens rätt till utbildning, men utredningen ska göras utan att några verksamheter på förhand utesluts.

Kritiska röster har kommit att kalla regeringens förslag att offentligt anställda ska ange papperslösa för “angiverilagen”. Anställda i sjukvården har samlat sig under uppropet “Vi anger inte” och fackförbundet Sveriges lärare säger att de aktivt kommer arbeta för att förslaget inte ska bli lag. Även Luleå stifts biskop Åsa Nyström och medarbetare i stiftets församlingar har visat stöd för ”Vi anger inte”.

 – Jag tror att förslaget faller på sin egen orimlighet, men om det blir verklighet så skulle jag välkomna ett undantag för skolan, säger Agnetha Malmer. 

Går emot lärarnas yrkesetik

Lärarnas yrkesetiska råd anser att det strider mot lärares yrkesetik att anmäla elever. Rådet menar att det rör sig om yrkesetiska principer som elevens rätt till utbildning, att elever ska bemötas med respekt för sin integritet, att lärare ska verka för förtroendefulla relationer och inte sprida information om det inte är nödvändigt för elevens bästa.

I ett uttalande som Lärarnas yrkesetiska råd gjorde i våras skrev det att om lärare blir anmälningspliktiga är det troligt att rådet kommer att uppmana till civil olydnad. 

– Mitt spontana svar är att jag skulle uppmuntra det agerandet, säger Agnetha Malmer.

Carina Bergström, rektor på Grytnäs friskola i Fagersta, som tillhör Avesta-Grytnäs pastorat, är också kritisk till idén.

– Jag tycker inte att en informationsplikt är förenlig med skollagen och inte är något som skolan ska syssla med. Vi anställda på skolan är väldigt överens om det, som det ser ut nu, säger hon.

Även Catharina Jerlin, rektor för tre förskolor som bedrivs av Västra Frölunda pastorat, är skeptisk. Hon har svårt att få regeringens förslag att gå ihop med barnkonventionen och med lärarnas uppgift, men menar att lagar måste följas. 

– Om det blir en lag tror jag att det blir så många etiska dilemman för oss som jobbar inom lärarkåren och som skolledare, att många hoppar av sin yrkesbana, säger hon. 

Är du en av dem som skulle lämna ditt yrke?

– Hamnar jag i det säger jag inte att jag kommer att sluta, men jag kommer att överväga det. En sådan lag går inte ihop med mina värderingar, säger Catharina Jerlin. 

Regeringen vill bekämpa det så kallade skuggsamhället (hur många som vistas i Sverige illegalt finns det inga säkra siffror på). Rektorerna är eniga om att skuggsamhället behöver bekämpas, men rektor Agnetha Malmer i Knivsta tror att en informationsplikt i stället kan leda till att fler barn far illa om de inte vågar gå till skolan av rädsla för att bli anmälda av personal. 

Också Carina Bergström i Fagersta ser problem med en informationsplikt:  

– Vi ska ju se till att eleverna känner sig trygga med oss. Tilliten skulle bli väldigt förstörd om de inte kan lita på oss här på skolan, säger hon.

Lärare vill sätta barnens bästa i främst

Rektorerna som Kyrkans Tidning pratat med lyfter fram att skolans uppgift, oavsett om man är en konfessionell friskola eller inte, är att undervisa. De är inte intresserade av att gå andra myndigheters ärenden. 

– Det är andra instanser än skolan och lärarna som ska sköta det här. Yrkesetiken är så hårt intrummad i oss och då är det alltid barnets bästa som går främst, säger Agnetha Malmer. 

Resultatet av utredningen ska redovisas för regeringen den 30 september 2024.

Frågan kommer också att tas upp av kyrkomötet genom en motion av Roger Olsson (S) om diakonin och informationsplikten mot papperslösa. Men tillsyns- och uppdragsutskottet föreslår avslag på motionen med hänvisning till att det ännu inte finns något lagförslag.