Detta säger reglementet om arvoden

Kyrkostyrelsen har fastställt en rekommendation om reglemente för arvoden till förtroendevalda, innehavare av förtroendeuppdrag och valda revisorer inom Svenska kyrkan. Beslutet om rekommendationen fattades 2020 och den riktar sig till alla församlingar, pastorat och stift.

Kyrkostyrelsens syfte med rekommendationen var att skapa förutsättningar för en ökad effektivitet i hanteringen av arvoden och ersättningar inom hela kyrkan genom att göra dem mer enhetliga.

Så står det i kyrkostyrelsens protokoll

I ett kyrkostyrelseprotokoll från 2020 står att arvodesmodellen är en förutsättning för anslutning till Svenska kyrkans gemensamma lönecenter.

– Grunden när man går med i löneservice är att man följer den rekommendation som kyrkostyrelsen har gett om reglemente för arvoden, säger Peggy Hamnström, chef för löneservice.

I rekommendationen presenteras en mall för reglementet som innefattar en bredd av former för arvodering och ersättning. Enheterna ska besluta om förtroendevalda ska få årsarvode, sammanträdesarvode eller en kombination av båda.

Ersättning kan enligt mallen också utgå i form av förrättningsarvode, till exempel för konferens eller studieresa, resekostnadsersättning, förlorad arbetsförtjänst eller individuella tillägg, som ersättning för barntillsyn.

Upp till varje enhet att fatta beslut

Det är upp till varje enhet att besluta huruvida var och en av dessa former ska gälla på olika förtroendeuppdrag och om storleken på dessa.

Gemensamt för alla modeller är att ersättningen alltid ska anges i procent av det inkomstbasbelopp som varje år fastställs av regeringen (inkomstbasbeloppet för år 2023 är 74 300 kronor). Om en enhet beslutar att inte arvodera ett uppdrag kan enheten fastställa ersättningsnivån på det uppdraget till noll procent av inkomstbasbeloppet.