Det handlar alltså om miljö och återbruk, att få fler att komma i rörelse, att erbjuda människor möjligheten att prova på ett yrke genom exempelvis arbetsträning, att skapa ideellt engagemang.
– Det är så häftigt att det är en idé med så många bottnar, säger Lena J Olsson.
Idén blev först verklighet i samarbete med Forshaga kommun inom ramen för integrationsprojektet Ett öppnare Värmland. Arbetet startade 2012 och första banken öppnade året därpå. Kyrkans Tidning har skrivit om projektet flera gånger, bland annat i detta reportage från 2014.
– Det märktes ganska snabbt att behovet var stort. Och kort därefter så blev jag inkopplad i Fritidsbanken och tillsammans med Värmlands idrottsförbund så blev det en regional satsning. Och därifrån var steget till det nationella inte så stort, säger hon.
I dag finns det 95 Fritidsbanker i landet – från Kiruna i norr till Trelleborg i söder.
– Visionen är en Fritidsbank i varje kommun, vilket inte är en orimlig tanke. En del kommuner är också så stora att de kan ha flera.
Men det gäller också att växa varsamt, menar hon.
– Vi vill kontinuerligt utveckla de Fritidsbanker som redan finns, och att se till att inte tumma på kvaliteten. Oavsett vilken bank du kommer till så ska du känna igen dig, med bra service där du kan lita på att utrustningen du lånar servas kontinuerligt. Det handlar ju om säkerheten.
Vad betyder det för alla som jobbar och verkar i Fritidsbankerna runt om i landet?
– Det betyder samma för oss alla: det är en dörröppnare. Och det är ett kvitto på det vi alla har slitit för, säger hon.